Normvetenskap

Hyd\'enH\rakan. (2002). Normvetenskap. Lund: Lunds Universitet Sociologiska institutionen.

BibTex

BibTex

BibTex

@book{Hyden2002Normvetenskap,
address = {Lund},
annote = {Extracted Annotations {(Mon} Feb 3 13:11:24 {2014)"Claes} Edlund menade att slutkapitlet har karakt\"{a}ren av en pl\"{a}dering som i en r\"{a}tteg\r{a}ng. Och det \"{a}r klart, visst finns det mycket i boken som p\r{a}- minner om scenariot f\"{o}r en r\"{a}tteg\r{a}ng. Boken \"{a}r upplagd som en (r\"{a}tts)process. Den b\"{o}rjar i kapitel 1 med ett yrkande p\r{a} inf\"{o}rande av en ny vetenskap, normvetenskapen, och forts\"{a}tter i kapitel 2 till och med 4 med den sakframst\"{a}llning som ligger till grund f\"{o}r yrkandet. I kapitel 5 och 6 l\"{a}ggs bevisning fram i de delar sakframst\"{a}llningen \"{a}r stridig. Det sker genom vittnesf\"{o}rh\"{o}r med f\"{o}retr\"{a}dare f\"{o}r historien och med st\"{o}d av indicier fr\r{a}n det normsystem som har varit f\"{o}rem\r{a}l f\"{o}r den mest ing\r{a}ende elaboreringen \"{o}ver tid, r\"{a}ttssystemet. Slutligen \"{o}verg\r{a}r boken i sista kapitlet till en pl\"{a}dering f\"{o}r saken, normvetenskapen." {(Hyd\'{e}n} {2002:7)Kan} detta kombineras med ett {ANT-intresse} f\"{o}r akt\"{o}rers ontologi? Kommer inte den ontologin f\"{o}re normen och \"{a}r inte ontologin plus normen det som avg\"{o}r handlande. Kmmer ontologin ifr\r{a}n vilken materiell omgivning n\r{a}gon befinner sig i. (note on {p.15)Det} blir annat om man specifikt \"{a}r ute efter normer i f\"{o}rvandlingsprocesser. (note on {p.15)"Normvetenskapen} intresserar sig f\"{o}r vad m\"{a}nniskor anser vara bra eller d\r{a}ligt, r\"{a}tt eller fel i olika situationer och hur det p\r{a}verkar deras ben\"{a}genhet att handla p\r{a} visst s\"{a}tt." {(Hyd\'{e}n} {2002:15)"Det} finns en risk att vetenskapen stannar, n\"{a}r den uppt\"{a}cker lagbundenheter i m\"{a}nskligt handlande, g\"{o}r halt vid analysen av kontextuella faktorers betydelse i och med att dessa \"{a}r l\"{a}ttare att identifiera och best\"{a}mma och d\"{a}rvid utel\"{a}mnar det subjektiva" {(Hyd\'{e}n} {2002:15)"Normbegreppet} kan uppfattas utifr\r{a}n olika aspekter och den aspekt man l\"{a}gger i begreppet tenderar att best\"{a}mma hur man definierar det. S\r{a}- ledes kan man uppfatta normen som ett uttryck f\"{o}r det normala eller accepterade beteendet. I detta perspektiv blir norm lika med m\r{a}ttstock, n\r{a}- got man m\"{a}ter normaliteten med. Normen kan ocks\r{a} f\"{o}rst\r{a}s som en regel, som en handlingsanvisning. Normen har d\r{a} en f\"{o}reskrivande karakt\"{a}r. Den \"{a}r ett uttryck f\"{o}r hur akt\"{o}rer b\"{o}r handla." {(Hyd\'{e}n} {2002:15)Inom} smartcities finns ocks\r{a} en m\"{a}ngd av dessa normativa system. Vissa mer formella \"{a}n andra. (note on {p.17)Samma} sak \"{a}r t\"{a}nkt att h\"{a}nda med tekniska system. \"{A}ven om det i sj\"{a}lva verket s\"{a}llan f\"{o}religger s\r{a}. (note on {p.17)Kanske} ska smart cities ses som ett f\"{o}rs\"{o}k att inr\"{a}tta samma konditionalsatser som r\"{a}ttsstaten fast f\"{o}r de omr\r{a}den dir r\"{a}tten inte n\r{a}r; de som \"{o}r f\"{o}r komplexa, f\"{o}r snabba, f\"{o}r sm\r{a}, f\"{o}r stora. (note on {p.17)"Rationalitet} \"{a}r s\r{a}ledes systembundet. Ju entydigare systemet \"{a}r konstruerat desto starkare normativitet f\"{o}ljer p\r{a} analyser av systemets relation till en viss empirisk verklighet." {(Hyd\'{e}n} {2002:17)"Systemen} ger s\r{a}ledes upphov till en slags villkorad normativitet. Givet att man vill \r{a}stadkomma n\r{a}got visst m\r{a}ste man beakta naturlagarna. Dessa genererar d\"{a}rmed handlingsanvisningar om hur man skall agera f\"{o}r att uppn\r{a} eller tillgodose ett visst m\r{a}l eller v\"{a}rde." {(Hyd\'{e}n} {2002:17)"Dessa} naturvetenskapligt genererade, tekniska anvisningar uppvisar samma k\"{a}nnetecken som det r\"{a}ttsfilosoferna kallar f\"{o}r \"{a}kta r\"{a}ttssatser, dvs de \"{a}r uppbyggda som konditonalsatser: Om vissa f\"{o}ruts\"{a}ttningar f\"{o}religger, s\r{a} skall en viss effekt intr\"{a}da." {(Hyd\'{e}n} {2002:17)H\"{a}r} kan det h\"{a}nvisas till normer men de kan tolkas mer \"{o}ppet. (note on {p.18)Finns} det ens? (note on {p.18)"System} som \"{a}r mindre strukturerade ger upphov till mindre absolut bindande normativitet." {(Hyd\'{e}n} {2002:18)"Som} minst strukturerat och d\"{a}rmed minst normativt framst\r{a}r det sociala systemet" {(Hyd\'{e}n} {2002:18)"Handlandet} \"{a}r subjektivt f\"{o}rmedlat \"{a}ven om det till dels \"{a}r best\"{a}mt av sociala faktorer. Samh\"{a}llsvetenskapen m\r{a}ste d\"{a}rf\"{o}r arbeta med kategorier och begrepp som f\"{o}rm\r{a}r att f\"{o}rh\r{a}lla sig till det subjektiva p\r{a} en generell niv\r{a}. Det \"{a}r h\"{a}r som normerna kommer in. Normbegreppet kan ses som den f\"{o}rmedlande l\"{a}nken mellan det faktiska och det \"{o}nskv\"{a}rda, mellan varat och b\"{o}rat eller, uttryckt i samh\"{a}llsvetenskapliga termer, mellan akt\"{o}r och system." {(Hyd\'{e}n} {2002:19)"Dessa} har att g\"{o}ra, dels med det handlande subjektets kunskap och d\"{a}rmed f\"{o}rm\r{a}ga att handla, dels med m\"{o}jligheterna \"{o}verhuvudtaget att g\"{o}ra det man vill och har kunskap om. I sistn\"{a}mnda h\"{a}nseende handlar det om att fastsl\r{a} de objektiva f\"{o}ruts\"{a}ttningarna och m\"{o}jligheterna f\"{o}r en viss handling." {(Hyd\'{e}n} {2002:19)Vad} s\"{a}ger normvetenskapen om sj\"{a}lva sf\"{a}randet? (note on {p.20)Detta} \"{a}r ett v\"{a}ldigt f\"{o}renklat s\"{a}tt att se p\r{a} v\r{a}r tids f\"{o}r\"{a}ndringar, \"{a}ndock kvarst\r{a}r observationens giltighet. (note on {p.20)"F\"{o}rdelen} med normbegreppet \"{a}r att det har gr\"{a}nsytor, samr\"{o}re, med i stort sett alla de subsystem med tillh\"{o}rande vetenskaper som utvecklats genom den funktionsspecialisering som under de senaste seklerna skapat det materiella v\"{a}lst\r{a}nd som v\"{a}lf\"{a}rdsoch industrisamh\"{a}llet f\"{o}rt med sig." {(Hyd\'{e}n} {2002:20)"Detta} blir s\"{a}rskilt viktigt i den brytningstid vi lever och som k\"{a}nnetecknas av nya s\"{a}tt att tillgodose m\"{a}nskliga behov i takt med att informationssamh\"{a}llet tr\"{a}nger undan de praktiker och tankem\"{o}nster som verkar best\"{a}mmande i industrisamh\"{a}llet. Normvetenskapen \"{a}r i den meningen en vetenskap f\"{o}r det 21 \r{a}rhundradet." {(Hyd\'{e}n} {2002:20)"Under} de senaste drygt 100 \r{a}ren har samh\"{a}llet i olika h\"{a}nseenden dominerats av is\"{a}rtagning. Denna is\"{a}rtagning \"{a}r en f\"{o}ljd av tilltagande specialisering, s\r{a}v\"{a}l p\r{a} ett mikrosom ett makroplan." {(Hyd\'{e}n} {2002:20)H\"{a}r} har vi allts\r{a} att g\"{o}ra med en tragisk kristeori. (note on {p.21)Detta} \"{a}r l\r{a}ngt ifr\r{a}n givet. Is\"{a}rtagningen, dvs den funktionella differentieringen, byggde i sig p\r{a} en sammanh\"{a}ngande totalitet kallad kapitalismen. Det r\"{o}r sig allts\r{a} om att en is\"{a}rtagning eller specialisering p\r{a} en niv\r{a} bara \"{a}r m\"{o}jlig genomen sammanslagning p\r{a} en mer grundl\"{a}ggande niv\r{a}, precis som internets diversitet bara kan garanteras genom gemensamma protokoll som m\"{o}jligg\"{o}r obehindrad kommunikation. Se ocks\r{a} Delandas resonemang om intern och extern homogenitet. (note on {p.21)"Varje} era genomg\r{a}r fyra faser: Etablering, tillv\"{a}xt, mognad och nedg\r{a}ng. Under de tv\r{a} f\"{o}rsta faserna dominerar, menar han, en strategi av ihops\"{a}ttning och uppbyggnad, medan under de tv\r{a} senare faserna is\"{a}rtagning och nedmontering g\"{a}ller" {(Hyd\'{e}n} {2002:21)"D\r{a}} den nu n\r{a}tt sin h\"{o}jdpunkt och \"{a}r p\r{a} v\"{a}g att ers\"{a}ttas av informationseran, inneb\"{a}r det att vi st\r{a}r p\r{a} tr\"{o}skeln till en \"{o}verg\r{a}ng fr\r{a}n is\"{a}rtagning till ihops\"{a}ttning." {(Hyd\'{e}n} {2002:21)Vad} s\"{a}ger Luhmann om detta? \"{A}r det en del av Luhmanns kristeori? (note on {p.22)H\"{a}r} var det verkligen tal om metodologisk individualism. Kan man inte t\"{o}nka sig att en ihops\"{a}ttande m\"{a}nniska p\r{a} en systemisk niv\r{a} \"{a}r en del av en is\"{a}rtagande process? (note on {p.22)Fr\r{a}gar} han sig h\"{a}r efter kombinationer av dessa sf\"{a}rer eller om dess uppl\"{o}sning? (note on {p.22)"Den} funktionella differentieringens fr\r{a}gest\"{a}llningar ers\"{a}tts d\r{a} av fr\r{a}gest\"{a}llningarna om funktionell koordination." {(Hyd\'{e}n} {2002:22)"De} akt\"{o}rer som tar is\"{a}r \"{a}r administrat\"{o}rer och profit\"{o}rer med enda m\r{a}let att ta is\"{a}r (detaljm\"{a}nniskor), medan de som s\"{a}tter ihop \"{a}r uppfinnare, entrepren\"{o}rer och innovat\"{o}rer (helhetsm\"{a}nniskor)." {(Hyd\'{e}n} {2002:22)"Sociologin}, skriver Ulrich Beck, {\textquotedblright}beh\"{o}ver ett stycke konst, den m\r{a}ste bli lekfull f\"{o}r att kunna befria sig fr\r{a}n sina egna tankeblockeringar{\textquotedblright}?14 Han st\"{a}ller sig ocks\r{a} {\textendash} i polemik mot Niklas Luhmann och dennes dikotomisering av v\"{a}rlden i sant/falskt, lagligt/olagligt, etc {\textendash} fr\r{a}gan: {{\textquotedblright}Vore} det inte p\r{a} tiden att bryta mot detta stora sociologiska f\"{o}renklingstabu och exempelvis fr\r{a}- ga efter kod-synteser och sedan unders\"{o}ka var dessa pr\"{o}vas redan i dag och hur? \"{A}r kombinationen av konst och vetenskap, av teknik och ekologi, av ekonomi och politik med n\r{a}got tredje, obekant, n\r{a}got \"{a}nnu ouppt\"{a}ckt verkligen utesluten,...{\textquotedblright}." {(Hyd\'{e}n} {2002:22)"En} s\r{a}dan vetenskap kr\"{a}ver tv\r{a} saker. Det ena \"{a}r att man arbetar med problem som fr\r{a}n b\"{o}rjan inte \"{a}r vetenskapligt definierade och d\"{a}rmed faller in i en eller flera etablerade vetenskapliga traditioners/discipliners (reduktionistiska) teoriram. Framtiden \"{a}r teoril\"{o}s och m\r{a}ste f\"{o}rst skapas innan vi kan ge teoretiska f\"{o}rklaringar." {(Hyd\'{e}n} 2002:23)"en ny 1000- \r{a}rig epok, som vi kan kalla f\"{o}r cyberepoken." {(Hyd\'{e}n} {2002:26)"Se} t ex Durkheim 1982, Luhmann 1989 och Teubner 1988. Teubner \"{a}r inspirerad av Humberto R. Maturana och andras teorier om sj\"{a}lvorganisering eller autopoiesis. Se t ex Zeleny 1981. N\"{a}r man vill se sambanden mellan olika delar i {\textquotedblright}samh\"{a}llskroppen{\textquotedblright} och vad som h\r{a}ller dessa samman, kan det vara \"{a}ndam\r{a}lsenligt att se samh\"{a}llet som en organism, men inte som h\"{a}r n\"{a}r vi vill belysa f\"{o}r\"{a}ndringsprocesser, d\r{a} ett samh\"{a}llssystem ers\"{a}tts av ett annat och vilka mekanismer som d\r{a} g\"{o}r sig g\"{a}llande." {(Hyd\'{e}n} 2002:29)\"{A}r det inte jst detta sammanfallande som g\"{o}r att vi postumt definierar dem som epoker? (note on p.33)"alla systems tendens till att v\"{a}xa sig \"{o}ver huvudet och s\r{a} sm\r{a}ningom rasa samman under sin egen tyngd." {(Hyd\'{e}n} {2002:33)Detta} \"{a}r exempel p\r{a} v\"{a}ldigt f\"{o}renklade konfliktlinjer som inte ser till informationsteknologins inb\"{a}ddning i sociala sammanhang. Att ha tillg\r{a}ng till information \"{a}r inte s\r{a} anv\"{a}ndbart om en inte har resurser att bruka den nya kunskapen med. Att d\"{a}remot st\r{a} innanf\"{o}r eller utanf\"{o}r vissa resursstarka n\"{a}tverk \"{a}r en konfliktlinje som visserligen inte \"{a}r helt ny men som tar sig nya uttryck idag. (note on {p.41)"Vi} f\r{a}r nya vinnare och f\"{o}rlorare i samh\"{a}llet, nya klassm\"{o}nster helt enkelt. N\"{a}ra till hands ligger d\r{a} att f\"{o}rv\"{a}nta sig att konflikten kommer att st\r{a} mellan de som har och de som inte har tillg\r{a}ng till information. Man kan dock t\"{a}nka sig en rad andra konfliktlinjer, s\r{a}som mellan de som arbetar virtuellt och de som arbetar reellt." {(Hyd\'{e}n} {2002:41)"Habermas} pekat p\r{a}, skulle m a o i informationssamh\"{a}llet {\textquotedblright}skalas upp{\textquotedblright} ytterligare och anta formen av en konflikt mellan ett opersonligt n\"{a}t som inte g\r{a}r att f\r{a} grepp p\r{a} och ett jag som genom bristen p\r{a} interaktion med andra blir allt mer isolerat och os\"{a}kert i sin identitet." {(Hyd\'{e}n} {2002:41)V\"{a}ldigt} '99! (note on {p.43)"Det} \"{o}vergripande teoretiska perspektiv som Castells utg\r{a}r fr\r{a}n \"{a}r att samh\"{a}llen organiseras kring m\"{a}nskliga processer som struktureras av historiskt best\"{a}mda relationer av produktion, erfarenhet och makt ." {(Hyd\'{e}n} {2002:43)"Den} f\"{o}rsta delen av trilogin handlar om n\"{a}tverkslogiken. N\"{a}tverket \"{a}r \"{o}ppna strukturer med f\"{o}rm\r{a}ga att expandera utan gr\"{a}ns och integrera nya noder s\r{a} l\"{a}nge dessa omfattar samma kommunikationskoder \"{a}ven i form av t ex v\"{a}rderingar och/eller resultatm\r{a}l." {(Hyd\'{e}n} {2002:43)"Vem} som \"{a}r \"{a}gare, vem som \"{a}r producent, vem som ger order och vem som lyder blir samtidigt alltmer oklart i ett produktionssystem med skiftande geometri, grupparbete, n\"{a}tverkssamarbete, utlokalisering och underleveranser. Kampen mellan olika kapitalister och diverse arbetarklasser inordnas i den mer grundl\"{a}ggande motsatsen mellan kapitalfl\"{o}denas rena logik och den m\"{a}nskliga erfarenhetens kulturella v\"{a}rden, menar Castells." {(Hyd\'{e}n} {2002:43)"Ett} annat nyckelbegrepp f\"{o}r Castells \"{a}r fl\"{o}desrummet. N\"{a}tverkssamh\"{a}llet bygger p\r{a} en ny rumslig form, fl\"{o}desrummet. Detta definierar Castells som {\textquotedblright}den materiella organisationen av tidsdelande sociala praktiker som verkar genom fl\"{o}den." {(Hyd\'{e}n} {2002:44)"Min} hypotes, skriver Castells, \"{a}r att fl\"{o}desrummet best\r{a}r av mikron\"{a}tverk som projicerar sina intressen p\r{a} funktionella makron\"{a}tverk via hela det globala komplexet av interaktioner i fl\"{o}desrummet." {(Hyd\'{e}n} {2002:44)"I} vad avser nationalstaten argumenterar Castells f\"{o}r att den kommer att \"{o}verleva men inte dess suver\"{a}nitet. Nationalstaterna kommer att g\r{a} samman till multilaterala n\"{a}tverk i en skiftande geometri av ansvar, allianser och \r{a}taganden." {(Hyd\'{e}n} {2002:45)"F\"{o}r} mitt eget bidrag om normvetenskap g\"{a}ller samma f\"{o}ruts\"{a}ttningar. Det inneb\"{a}r att det ofr\r{a}nkomligen finns ett visst m\r{a}tt av spekulation i det som f\"{o}rs fram. Men jag ser det som samh\"{a}llsvetenskapens uppgift att bidra till att producera bilder av framtiden f\"{o}r att vi skall kunna orientera oss i samtiden." {(Hyd\'{e}n} {2002:46)"Fortfarande} uppenbarligen med \"{o}verg\r{a}ngssamh\"{a}llet f\"{o}r \"{o}gonen men \"{a}nd\r{a} med ett perspektiv som str\"{a}cker sig bortom horisonten, h\"{a}vdar Beck, att {\textquotedblright}(i)ndustriepokens politiska konstellation blir apolitisk, medan det som var opolitiskt i industrialismen blir politiskt{\textquotedblright}." {(Hyd\'{e}n} {2002:48)"Sociala} kontrakt och relationer \"{a}r nyckelord f\"{o}r denna v\"{a}rldsbild, vilka dominerar \"{o}ver ekonomi och tillv\"{a}xt." {(Hyd\'{e}n} {2002:50)"Den} nya tekniken har effekter inte bara p\r{a} industriproduktionen utan ocks\r{a} p\r{a} jordbruksproduktionen. {IT} g\"{o}r det f\"{o}r f\"{o}rsta g\r{a}ngen m\"{o}jligt att p\r{a} allvar \"{a}gna sig \r{a}t bioteknik. P\r{a} s\r{a} s\"{a}tt f\"{o}r\"{a}ndras f\"{o}ruts\"{a}ttningarna f\"{o}r livsmedelsproduktion radikalt. Biotekniken i kombination med genteknikens utveckling kommer ocks\r{a} att f\"{o}r\"{a}ndra sjukv\r{a}rden i grunden. Den storskaliga p\r{a} fabriksmodellen organiserade sjukv\r{a}rden kommer sannolikt att ers\"{a}ttas med st\"{o}rre inslag av egenv\r{a}rd och mindre sjukv\r{a}rdsenheter i privat regi." {(Hyd\'{e}n} 2002:50)\"{A}r det verkligen v\"{a}rderingarna som f\"{o}reg\r{a}r handlandet d\r{a}? Och \"{a}r det n\"{o}dv\"{a}ndigt s\r{a} att v\"{a}rderingar har m\"{o}jlighet att komma fram (fullt ut) i handlingar? Inom r\"{a}ttsv\"{a}sendet kan det m\"{o}jligen vara s\r{a} eftersom det \"{a}r en konstruktion best\r{a}ende av text, men den materiella v\"{a}rlden fungerar inte s\r{a}. (note on {p.56)"Nyckelordet} f\"{o}r vetenskapen m\r{a}ste ist\"{a}llet vara lyh\"{o}rdhet f\"{o}r de v\"{a}rdem\"{a}ssiga f\"{o}r\"{a}ndringar som \"{a}n s\r{a} l\"{a}nge ligger dolda eller \"{a}r i vardande i den utveckling vi bevittnar. D\r{a} \"{a}r vi framme vid behovet av en normvetenskap." {(Hyd\'{e}n} {2002:56)"Att} uppfatta samh\"{a}llsutvecklingen i termer av normer och normativa f\"{o}rskjutningar blir s\"{a}rskilt viktigt d\r{a} samh\"{a}llet byter sociala och kulturella koder. Det \"{a}r dessa som bildar den sammanh\r{a}llande ramen f\"{o}r f\"{o}rst\r{a}elsen av vad som k\"{a}nnetecknar det nya samh\"{a}llet." {(Hyd\'{e}n} {2002:56)Det} gjorde han v\"{a}l knappast av alla? (note on {p.57)"Idag} v\"{a}lkomnas Amerikas president vid {EU:s} toppm\"{o}te i G\"{o}teborg n\"{a}rmast som en hj\"{a}lte och i vart fall en hedersg\"{a}st" {(Hyd\'{e}n} {2002:57)"Ewerman} framh\r{a}ller ocks\r{a} att det som tekniken hittills l\"{o}st \"{a}r relationen mellan m\"{a}nniska och maskin, gr\"{a}nssnittet mot anv\"{a}ndaren, interface. Vi har ocks\r{a} n\"{o}jaktigt l\"{o}st kopplingen mellan tv\r{a} maskiner, den materiella integrationen, internet." {(Hyd\'{e}n} {2002:57)Dessa} \"{a}r inte l\"{o}sta utan \"{a}r utkomsten av st\"{a}ndigt p\r{a}g\r{a}ende konflikter. (note on {p.57)"Man} m\r{a}ste skilja p\r{a} norm som faktisk f\"{o}reteelse och som analysinstrument. Precis som pengar existerar i den dubbla egenskapen av att vara b\r{a}de en fakticitet, ett betalningsmedel som anv\"{a}nds i samh\"{a}llet och en parameter f\"{o}r att m\"{a}ta ekonomiska f\"{o}rlopp och transaktioner, s\r{a} har normer den dubbla rollen att vara n\r{a}got existerande samtidigt som begreppet kan anv\"{a}ndas f\"{o}r att v\"{a}rdera och f\"{o}rst\r{a} m\"{a}nskliga handlingar i olika sammanhang. Svaret p\r{a} fr\r{a}gan om vad normer \"{a}r f\"{o}r n\r{a}got blir i ett f\"{o}rsta skede beroende av om vi betraktar normen som en faktisk f\"{o}reteelse eller som ett analysinstrument. Som faktiskt existerande kan normer vara deskriptiva eller preskriptiva, dvs beskrivande eller f\"{o}reskrivande. I sistn\"{a}mnda h\"{a}nseende \"{a}r normer n\r{a}got som styr och p\r{a}verkar v\r{a}rt beteende. Normer inneh\r{a}ller d\r{a} handlingsanvisningar och varierar med h\"{a}nsyn till inom vilket system de upptr\"{a}der." {(Hyd\'{e}n} {2002:59)"Som} analysinstrument sammanfattar normen information om vad som ligger bakom en viss handling eller hur ett visst normsystems uppbyggnad skall uppfattas. I detta perspektiv finns det anledning att skilja p\r{a} normer ur ett kausalt respektive finalt perspektiv. Det handlar d\r{a} om att i analysen antingen se till normens orsaker, vad som drivit fram normen, eller att se till vilka f\"{o}rv\"{a}ntade konsekvenser som normen f\r{a}r i sitt genomf\"{o}rande. I sistn\"{a}mnda fall \"{a}r f\"{o}rf\"{o}rst\r{a}elsen att normen resultatorienterad. Normen best\"{a}ms av att ett visst f\"{o}rh\r{a}llande framst\r{a}r som \"{o}nskv\"{a}rt eller n\r{a}got som skall undvikas." {(Hyd\'{e}n} {2002:60)"En} norm best\r{a}r emellertid inte bara av v\"{a}rderingar och preferenser. Den inneh\r{a}ller ocks\r{a} olika kognitiva element" {(Hyd\'{e}n} {2002:60)Detta} kan endast s\"{a}gas g\"{a}lla f\"{o}rmen viss typ av m\"{a}nskligt handlande. Psykologisk forskning har till och med visat att m\"{a}nniskan ofta handlar affektivt i ett f\"{o}rsta skede och f\"{o}rst i efterhand s\r{a} skapar hj\"{a}rnan en rationell motivering f\"{o}r handlandet som sedan Jaget accepterar som den ursprungliga orsaken. (note on {p.62)Men} ett bedr\"{a}gligt s\r{a}dant? (note on {p.62)"Ett} djurs beteende \"{a}r en sak, medan m\"{a}nniskornas handlingar \"{a}r n\r{a}got helt annat. M\"{a}nniskornas handlingar karakteriseras av att vara meningsb\"{a}rande, m\r{a}lbest\"{a}mda, \"{o}verskridande, osv.7 Det \"{a}r i denna betydelse som normvetenskapen kan betecknas som en handlingsteori." {(Hyd\'{e}n} {2002:62)"M\"{a}nniskan} \"{a}r ocks\r{a} ensam om att kunna reflektera \"{o}ver sina egna tankar. Detta ger henne ett sj\"{a}lvmedvetande, vilket \"{a}r en f\"{o}ruts\"{a}ttning f\"{o}r den fria viljan." {(Hyd\'{e}n} {2002:62)"Durkheim} talar om dualismen i den m\"{a}nskliga naturen och menar att denna korresponderar till den dubbla existensen vi har som m\"{a}nniskor, dels som biologiska varelser rotade i v\r{a}r organism och dels som sociala varelser tillh\"{o}rande ett samh\"{a}lle.12 Durkheim framh\r{a}ller ocks\r{a} att det kan uppst\r{a} sp\"{a}nningar och mots\"{a}ttningar mellan de tv\r{a} aspekterna av m\"{a}nskligt liv." {(Hyd\'{e}n} {2002:63)Hur} mycket komplexitet kan ett samh\"{a}lle social och psykiskt (affektivt) ta p\r{a} sig? (note on {p.64)Tillit} till\r{a}ter komprimering av sociala fakta. Den till\r{a}ter reducering av komplexitet och svarta l\r{a}dor. Tilliten \"{a}r n\"{o}dv\"{a}ndig f\"{o}r att den samh\"{a}llige m\"{a}nniskan inte skall \"{o}verrumplas av komplexitet men kan ocks\r{a} konfigureras och omkonfigureras p\r{a} en m\"{a}ngd olika s\"{a}tt. (note on {p.64)"Tillit} kan betraktas som sociala rutiner, som ligger bakom vardagliga handlingar och interaktionen mellan m\"{a}nniskor.17 Det \"{a}r h\"{a}rigenom som, skriver Misztal, {\textquotedblright}den kollektiva ordningens f\"{o}ruts\"{a}gbarhet, tydlighet och tillf\"{o}rlitlighet uppr\"{a}tth\r{a}lls, medan en uppfattning om den som komplex och os\"{a}ker begr\"{a}nsas{\textquotedblright}." {(Hyd\'{e}n} {2002:64)"Tillit} som habitus \"{a}r s\r{a}ledes den mekanism som s\"{a}krar den sociala ordningens stabilitet." {(Hyd\'{e}n} {2002:64)"Vanorna} rutiniserar vardagslivet. Ryktet v\"{a}rderar den tillf\"{o}rlitlighet som kan tillskrivas grupper eller kategorier av m\"{a}nniskor. Den bidrar d\"{a}rmed till att klassificera v\r{a}ra erfarenheter p\r{a} ett s\"{a}tt som g\"{o}r v\"{a}rlden begriplig f\"{o}r oss och som underl\"{a}ttar interaktionen och kommunikationen mellan m\"{a}nniskor. Minnet inneb\"{a}r" {(Hyd\'{e}n} 2002:64)"att det f\"{o}rg\r{a}ngna konstrueras och f\"{o}rs vidare i nuet, s\r{a} att det sociala livet inte framst\r{a}r som fragmentariskt och kaotiskt." {(Hyd\'{e}n} {2002:65)"Dels} ger kulturen meningssammanhang och dels tillhandah\r{a}ller den normer f\"{o}r socialt handlande." {(Hyd\'{e}n} {2002:65)Detta} \"{a}r precis detta som pb f\"{o}rs\"{o}kte bygga upp. En ny politisk (och estetisk) kultur. (note on {p.66)"Ordet} kultur kommer fr\r{a}n det latinska ordet colere , som betyder odla, v\r{a}rda, dyrka." {(Hyd\'{e}n} {2002:66)"Ann} Swidler betonar i en numera klassisk artikel att kulturen inte styr beteende genom att tillhandah\r{a}lla ultimativa v\"{a}rden som individerna orienterar sitt handlande mot, utan att den skapar en repertoar inneh\r{a}llande vanor, stil, kompetenser m m med vars hj\"{a}lp m\"{a}nniskor formar handlingsstrategier." {(Hyd\'{e}n} {2002:66)"Kultur} \"{a}r, menar Swidler33 med h\"{a}nvisning till Hannertz,34 inte ett enhetligt system som driver handlandet i en best\"{a}md riktning, utan en slags verktygsl\r{a}da ur vilken individerna v\"{a}ljer ut olika komponenter n\"{a}r de konstruerar sina handlingsalternativ. Kulturen som verktygsl\r{a}da best\r{a}r av symboler, ber\"{a}ttelser, ritualer och v\"{a}rldsbilder, som folk anv\"{a}nder i olika konfigurationer i syfte att l\"{o}sa allehanda problem som kommer i deras v\"{a}g." {(Hyd\'{e}n} {2002:66)Vad} menas h\"{a}r med levande system (?) och ska detta f\"{o}rst\r{a}s som a-historiskt? Knappast kan det s\"{a}gas att produktion av "varor och tj\"{a}nster" \"{a}r en del av varje socialt system! (note on {p.67)"{\textquotedblright}A} self can arise only where there is a social process within which this self has had its initiation{\textquotedblright}, skriver George Herbert Mead." {(Hyd\'{e}n} {2002:67)"Alla} levande system har tv\r{a} parallella processv\"{a}gar, en fysisk eller materiell och en logisk.40 I den materiella processen f\"{o}r\"{a}dlas mineraler och andra naturresurser till material och energi och vidare till de fysiska varor m\"{a}nniskan efterfr\r{a}gar f\"{o}r sin behovstillfredsst\"{a}llelse. I den logiska eller inre processen f\"{o}r\"{a}dlas id\'{e}er och f\"{o}rest\"{a}llningar till kunskaper och information och sedan vidare till logiska varor och tj\"{a}nster." {(Hyd\'{e}n} {2002:67)"Misslyckas} kulturen att ge m\"{a}nniskorna tolkningsschema s\r{a} uppst\r{a}r vilsenhet och meningsl\"{o}shet. Detta leder i sin tur till legitimitetsst\"{o}rningar i samh\"{a}llet. Fungerar inte den sociala integrationen i samh\"{a}llet uppst\r{a}r anomi, dvs. ett tillst\r{a}nd av norml\"{o}shet och fr\"{a}mlingskap f\"{o}r individen." {(Hyd\'{e}n} {2002:68)"Alfred} Schutz talar om att kriser uppst\r{a}r n\"{a}r {\textquotedblright}thinking-as-usual{\textquotedblright} och bepr\"{o}vade recept f\"{o}r handling inte l\"{a}ngre st\"{a}mmer." {(Hyd\'{e}n} {2002:68)Dock} kan dessa systemmormer aldrig fullt ut kontrollera, f\r{a}nga och redog\"{o}ra f\"{o}r beteendet inom system som endast med stor sv\r{a}righet och med ett sn\r{a}rigt n\"{a}tverk av kopplingar till de formella normerna kan styras n\r{a}gorlunda i riktningen som de formella normerna f\"{o}reskriver. Detta \"{a}r som tidigare p\r{a}pekat \"{a}ven fallet i datorn, bara att den \"{a}r en av de mest kontrollerade milj\"{o}erna som m\"{a}nniskan kan skapa. F\"{o}rh\r{a}llandet normer/formella regler och rum/materialitet \"{a}r d\"{a}rf\"{o}r n\r{a}got som arbetas fram. Kroppen utan organ med andra ord. (note on {p.69)"P\r{a}} samma s\"{a}tt som livsv\"{a}rlden konstitueras av samh\"{a}lle, kultur och personlighet kan den samh\"{a}llsgemenskap som systemen \"{a}r uppbyggda av s\"{a}- gas best\r{a} av systemlogik, profession och roll." {(Hyd\'{e}n} {2002:69)"Ett} system \"{a}r som ett spel. Det konstitueras av vissa konstruktiva normer inom vilka beteendet \"{a}ger rum. Dessa normer \"{a}r stabila och formella till sin karakt\"{a}r. Vi kan j\"{a}mf\"{o}ra det med spelregler som beskriver vad som \"{a}r till\r{a}tna handlingar och vilka kriterier p\r{a} framg\r{a}ng som g\"{a}ller inom systemet/spelet." {(Hyd\'{e}n} {2002:69)"Normer} som utvecklas ur spelets/systemets id\'{e} \"{a}r vad Elster kallar f\"{o}r outcome -orienterade, dvs. de \"{a}r materiellt \"{a}ndam\r{a}lsbest\"{a}mda, till skillnad fr\r{a}n livsv\"{a}rldens sociala normer som \"{a}r ett sj\"{a}lv\"{a}ndam\r{a}l." {(Hyd\'{e}n} {2002:70)"Systembundna} normer \"{a}r framtidsinriktade och konditionala till sin karakt\"{a}r. D\r{a} vissa omst\"{a}ndigheter f\"{o}religger, s\r{a} f\"{o}rv\"{a}ntas det utl\"{o}sa en viss handling." {(Hyd\'{e}n} {2002:70)"Det} konditionala elementet \"{a}r kognitivt till sin karakt\"{a}r. Det inneb\"{a}r att normen aktiveras n\"{a}r vissa faktiska f\"{o}rh\r{a}llanden identifieras av akt\"{o}ren. Normens till\"{a}mpning \"{a}r s\r{a}ledes beroende av ett moment av kunskap r\"{o}rande best\"{a}mda faktiska f\"{o}rh\r{a}llandens \"{a}ndam\r{a}lsenliga betydelse inom ramen f\"{o}r systemets logik." {(Hyd\'{e}n} {2002:70)"Normen} kan vara internaliserad och framtr\"{a}da som en naturlig del av det s\"{a}tt som livet \"{a}r organiserat p\r{a}." {(Hyd\'{e}n} {2002:70)"Jag} ser det som att kunskap om de inom systemet etablerade normerna utvecklas genom bildandet av s\"{a}rskilda professioner som blir experter p\r{a} att spela spelet, dvs att fullg\"{o}ra de funktioner som f\"{o}ljer av spelet/systemet." {(Hyd\'{e}n} {2002:70)"Berger-Luckmann} framh\r{a}ller att den sekund\"{a}ra socialisationens subsystem \"{a}r uttryck f\"{o}r begr\"{a}nsade verkligheter i motsats till den totala livsv\"{a}rld ( base-world ) som f\"{o}rv\"{a}rvas genom den prim\"{a}ra socialisationen." {(Hyd\'{e}n} {2002:72)"Utg\r{a}ngspunkten} f\"{o}r Habermas \"{a}r att samh\"{a}llet best\r{a}r av {\textquotedblright}systematiskt stabiliserade komplex av handlingssystem knutna till socialt integrerade grupper{\textquotedblright}." {(Hyd\'{e}n} {2002:74)"System}, profession och roll knyts d\"{a}rmed h\r{a}rdare samman, medan livsv\"{a}rldens utveckling tv\"{a}rtemot tar sig uttryck i en separation av samh\"{a}lle, kultur och personlighet. Man kan uttrycka det som att systemintegrationen st\"{a}rks medan den sociala integrationen l\"{o}ses upp." {(Hyd\'{e}n} {2002:74)"Swidler} skiljer p\r{a} instabila ( unsettled ) och stabila kulturella situationer och hon menar att vi beh\"{o}ver olika modeller f\"{o}r att f\"{o}rst\r{a} dessa olika situationer." {(Hyd\'{e}n} {2002:75)Om} normativitet definieras som hur man b\"{o}r handla s\r{a} kan man definitivt s\"{a}ga att tekniken \"{a}r delaktig i att skapa ett s\r{a}dant b\"{o}r utifr\r{a}n en viss kunskapsbas. (note on {p.79)"Normativiteten} uttrycks d\"{a}rf\"{o}r inte explicit som en b\"{o}ra sats utan den utg\r{a}r fr\r{a}n en kunskapssats om hur verkligheten ter sig vid en viss handlingstidpunkt sett ur ett systemperspektiv. Denna insikt leder d\r{a} till slutsatser i normativt h\"{a}nseende om hur man b\"{o}r handla." {(Hyd\'{e}n} 2002:79)"kausala f\"{o}rh\r{a}llanden inom dessa system samma karakt\"{a}r som \"{o}msesidigt \"{o}verenskomna normer. \"{O}msesidigheten i dessa fall kan m\"{o}jligen s\"{a}gas vara fingerad genom acceptansen av sj\"{a}lva de system som byggts upp f\"{o}r den m\"{a}nskliga behovstillfredsst\"{a}llelsen.79 Det visar sig bl a i att det \"{a}r n\"{a}r acceptansen brister som systemen f\"{o}rlorar sin legitimitet och d\"{a}rmed sin normativa kraft." {(Hyd\'{e}n} {2002:80)"F\"{o}r} att en norm skall f\"{o}religga kr\"{a}vs med detta syns\"{a}tt att det finns en norms\"{a}ndare och en mottagare. I samband med systemnormer finns dock ingen uttalad norms\"{a}ndare, eftersom normerna ligger inb\"{a}ddade i de strukturer som f\"{o}ljer av systemkonstruktionen. Det handlar inte om att f\"{o}lja order fr\r{a}n en norms\"{a}ndare utan bygger p\r{a} en uttydning av spelets id\'{e} till\"{a}mpat p\r{a} den s\"{a}rskilda situation som f\"{o}religger." {(Hyd\'{e}n} {2002:80)"Talcott} Parsons definierade en norm enligt f\"{o}ljande:7 A norm is a verbal description of a concrete course of action, ...regarded as desirable, combined with an injunction to make certain future actions conform to this course. An instance of a norm is the statement {\textendash} {{\textquotedblleft}Soldiers} should obey the orders of their commanding officers{\textquotedblright}." {(Hyd\'{e}n} {2002:96)"George} Homans best\r{a}r med en variant p\r{a} samma tema n\"{a}r han definierar en norm enligt f\"{o}ljande:9 A norm is a statement made by members of a group, not necessarily by all of them, that its members ought to behave a certain way in certain circumstances. The members who make the statement find it rewarding that their own actual behaviour and that of the others should conform to some degree to the ideal behaviour described by the norm." {(Hyd\'{e}n} {2002:96)"Emile} Durkheim skiljer p\r{a} tv\r{a} typer av normer, moraliska och tekniska regler.15 N\"{a}r man bryter mot en teknisk norm s\r{a} f\"{o}ljer skadan automatiskt som en analytisk konsekvens av regelbrottet, menar Durkheim. Han n\"{a}mner som exempel att om jag uts\"{a}tter mig f\"{o}r smittorisk, vilket jag enligt en norm inte skall g\"{o}ra, s\r{a} \"{a}r sannolikheten h\"{o}g f\"{o}r att jag blir sjuk." {(Hyd\'{e}n} {2002:97)"Durkheim} kallar s\r{a}dana konsekvenser som \"{a}r knutna till handlingar genom konstgjorda eller skapade f\"{o}rbindelseled f\"{o}r sanktioner" {(Hyd\'{e}n} {2002:98)"Inte} minst har spr\r{a}ket en betydelse. Habermas menar att spr\r{a}ket fungerar som en transformator fr\r{a}n individernas m\r{a}ngfasetterade subjektiva uppfattningar, v\"{a}rderingar och k\"{a}nslor, \r{a} ena sidan, till normerna som upptr\"{a}- der med krav p\r{a} sig att vara generella, \r{a} andra sidan." {(Hyd\'{e}n} {2002:100)Vad} h\"{a}nder med de materiella begr\"{a}nsningarna och uppfattningen om vad ens \"{a}r m\"{o}jligt att ha en normativ st\r{a}ndpunkt kring? (note on {p.100)Beskriver} inte detta ett v\"{a}ldigt statiskt samh\"{a}lle? Rollernas stabilitet \"{a}r det som m\r{a}ste f\"{o}rklaras. Beteende kan inte f\"{o}rklaras av att det finns roller. De m\r{a}ste hela tiden reproduceras. (note on {p.100)"Samh\"{a}llet} kan betraktas som ett n\"{a}tverk av rollpar och av \"{o}msesidiga f\"{o}rv\"{a}ntningar som styr dessa relationer." {(Hyd\'{e}n} {2002:100)"En} institution best\r{a}r i sin tur av en viss normupps\"{a}ttning och d\"{a}rmed av roller som grupperar sig kring en viss uppgift eller funktion. Det sociala systemet \"{a}r med detta syns\"{a}tt liksom \"{o}vriga system uppbyggt av rollpar och institutioner." {(Hyd\'{e}n} {2002:100)"Den} generella process varigenom en individ v\"{a}xer in i ett socialt system och l\"{a}r sig spela olika roller och iaktta normer, kallas i sociologin f\"{o}r socialisering." {(Hyd\'{e}n} {2002:100)"P\r{a}} detta s\"{a}tt kan sociologin frig\"{o}ra sig fr\r{a}n moralfilosofins begreppsapparat och inta ett empiriskt f\"{o}rh\r{a}llningss\"{a}tt till moraliska reglers vara eller icke vara." {(Hyd\'{e}n} {2002:101)"Robert} Axelrod definierar en norm p\r{a} ett likartat s\"{a}tt, n\"{a}mligen som n\r{a}got som existerar i ett givet socialt sammanhang i den m\r{a}n individer tenderar att agera p\r{a} ett s\"{a}rskilt s\"{a}tt och d\"{a}r de individer som inte agerar p\r{a} detta s\"{a}tt som regel blir bestraffade." {(Hyd\'{e}n} {2002:101)Detta} f\"{o}ruts\"{a}tter att handlingen ens \"{a}r m\"{o}jlig att utf\"{o}ra. \"{A}r normer regleringen av m\"{o}jliga handlingsutrymmen? H\"{a}r blir det intressant att \r{a} ena sidan kritisera normteorin f\"{o}r att inte betrakta den ontologiska niv\r{a}n och \r{a} andra sidan kritisera ett teknologiskt perspektiv f\"{o}r att inte ta i beaktning hur teknologin l\"{a}mnar utrymme f\"{o}r att socio-tekniska situationer ocks\r{a} styrs av normer inom handlingsutrymmet som teknologin till\r{a}ter. (note on {p.101)"Coleman} h\"{a}vdar med st\"{o}d av tillg\"{a}nglig empirisk forskning att de personer som har makt i ett samh\"{a}lle \"{a}r de som med l\"{a}gsta sannolikhet blir straffade samtidigt som de \"{a}r den grupp som med h\"{o}gsta sannolikhet inte kommer att f\"{o}lja existerande normer." {(Hyd\'{e}n} {2002:106)"Denna} typ av situation kan \"{o}verkommas genom normer och \r{a}tf\"{o}ljande sanktionssystem. D\r{a} \r{a}stadkommes samma effekt som genom tillskapandet av en formell organisation, n\"{a}mligen att externaliteterna internaliseras hos akt\"{o}rerna." {(Hyd\'{e}n} {2002:106)"Normen} g\"{o}r att f\"{o}rdelarna med det kollektiva agerandet medvetandeg\"{o}rs och d\"{a}rmed skapas f\"{o}ruts\"{a}ttningar f\"{o}r att akt\"{o}rerna accepterar den aktuella \r{a}tg\"{a}rden." {(Hyd\'{e}n} {2002:106)"Om} man har en kognitiv f\"{o}rv\"{a}ntning, s\r{a} v\"{a}ntar man sig en handling eller annat f\"{o}rh\r{a}llande kommer att \"{a}ga rum mot bakgrund av den insikt man har om ber\"{o}rda sakf\"{o}rh\r{a}llanden av typen naturlagar, statistiska samband, m m. Om kognitiva f\"{o}rv\"{a}ntningar inte intr\"{a}ffar \"{a}r det en god id\'{e} att \"{a}ndra p\r{a} f\"{o}rv\"{a}ntningen, dvs. att anpassa denna till verkligheten ist\"{a}llet f\"{o}r tv\"{a}rtom. \"{A}r det d\"{a}remot en normativ f\"{o}rv\"{a}ntning som brister, kan det likv\"{a}l finnas sk\"{a}l att uppr\"{a}tth\r{a}lla denna. F\"{o}r att skapa \"{o}verensst\"{a}mmelse mellan f\"{o}rv\"{a}ntning och verklighet i dessa fall brukar man snarare med hj\"{a}lp av sanktioner och andra medel f\"{o}rs\"{o}ka f\r{a} verkligheten att harmoniera med f\"{o}rv\"{a}ntningen. F\"{o}r Niklas Luhmann konstitueras hela r\"{a}ttssystem av dylika f\"{o}rv\"{a}ntningsstrukturer." {(Hyd\'{e}n} {2002:107)Hur} hanterar smart cities sociala dilemman? Genom att p\r{a}f\"{o}ra individuella kostnader genom adaptiva marknader? (smart grid). Genom att synligg\"{o}ra det kollektiva resultatet och p\r{a} s\r{a} s\"{a}tt v\"{a}dja till normer? Genom att om\"{o}jligg\"{o}ra o\"{o}nskade beteenden? (note on {p.109)"Merparten} av forskningen om sociala dilemman har \"{a}gt rum i experimentella spelsituationer i vilka individer har f\r{a}tt v\"{a}lja mellan v\"{a}ldefinierade alternativ. I verkligheten f\"{o}religger inte alltid dessa f\"{o}ruts\"{a}ttningar. P\r{a} senare tid har d\"{a}rf\"{o}r intresset \"{o}kat f\"{o}r att genomf\"{o}ra studier av verkliga situationer som uppvisar drag av sociala dilemman. M\r{a}nga milj\"{o}problem \"{a}r av denna karakt\"{a}r. Som exempel kan h\"{a}nvisas till hur m\r{a}nga som v\"{a}ljer bilen ist\"{a}llet f\"{o}r kollektiva f\"{a}rdmedel, n\r{a}got som baseras p\r{a} upplevd bekv\"{a}mlighet och tidsbesparing. S\"{a}rskilt vanlig blir analyser av sociala dilemman i de fall dessa handlar om resursproblem. Fiskare som maximerar sin f\r{a}ngst trots f\"{o}religgande risk av att hela fiskbest\r{a}ndet f\"{o}rsvinner, \"{a}r en typ av fall som kan analyseras. Man kan j\"{a}mf\"{o}ra dessa fall med luftf\"{o}roreningar som uppst\r{a}r genom biltrafiken. Eftersom vars och ens bidrag till den samlade milj\"{o}f\"{o}rst\"{o}ringen \"{a}r s\r{a} liten att den upplevs som f\"{o}rsumbar, framst\r{a}r det inte f\"{o}r den enskilde individen som l\"{o}nt att avst\r{a} fr\r{a}n den egna bilen. Detta trots att alla f\r{a}r s\"{a}mre luftmilj\"{o} p\r{a} grund av bil\r{a}kandet. En annan typ av socialt dilemma h\"{a}nger samman med kollektiva varor, till vilka gruppmedlemmar har fri tillg\r{a}ng oavsett om de bidrar till uppr\"{a}tth\r{a}llandet av densamma eller inte. Det finns alltid en risk f\"{o}r \"{o}verutnyttjande av den gemensamma resursen i dessa l\"{a}gen. I s\r{a}dana situationer uppst\r{a}r ett intresse av samarbete av olika slag eller gemensam avs\"{a}ttning av ekonomiska medel genom skatter eller avgifter." {(Hyd\'{e}n} {2002:109)"Inom} sociologin finns enligt sociologiskt lexikon en glidande \"{o}verg\r{a}ng mellan tre huvudsakliga normtyper.53 Konstruktiva normer fastst\"{a}ller hur interaktionen f\"{o}rv\"{a}ntas \"{a}ga rum, som fotbollsregler, grammatikaliska spr\r{a}- kregler eller reglering av marknadsbeteende. Kompetensnormer anger vem eller vilka som skall eller b\"{o}r fatta beslut, utf\"{o}ra best\"{a}mda handlingar eller ta ansvar f\"{o}r resultatet. Dessa anses vara en viktig del av de sociala rollerna." {(Hyd\'{e}n} {2002:109)Smart} cities fr\r{a}ng\r{a}r normer f\"{o}r att ist\"{a}llet reducera os\"{a}kerhet genom att om\"{o}jligg\"{o}ra vissa beteenden. Teknologisk tillit. T\"{a}nk exempelvis p\r{a} hur polisen blockerar mobilsignaler ist\"{a}llet f\"{o}r att straffa dem som filmar. (note on {p.110)"Handlingsnormer} \"{a}r den tredje kategorin. De f\"{o}reskriver hur m\"{a}nniskor skall eller b\"{o}r handla. Dessa kan i sin tur delas in efter om de \"{a}r resultatorienterade eller inte." {(Hyd\'{e}n} {2002:110)"Alla} tre normaliseringsprocesserna har enligt Therborn som funktion att reducera ovissheten i det sociala livet och d\"{a}rmed att bidra till social ordning, i betydelsen f\"{o}ruts\"{a}gbarhet." {(Hyd\'{e}n} 2002:110)\"{A}r det som den h\"{a}r typen av normer som smart cities ska f\"{o}rst\r{a}s? (note on {p.111)"Ullmann-Margalit} talar om att en av de funktioner hon tillskriver normer \"{a}r att l\"{o}sa \r{a}terkommande koordinationsproblem. Hon ser detta som en s\"{a}rskild kategori av normer som hon kallar koordinationsnormer.59 {Ullmann-Margalit} urskiljer tv\r{a} typer av koordinationsnormer, dels s\r{a}dana som representerar accepterade l\"{o}sningar p\r{a} etablerade problem, konventioner, och dels s\r{a}dana som avser nya koordinationsproblem som d\"{a}rf\"{o}r m\r{a}ste genom dekret introduceras i samh\"{a}llet." {(Hyd\'{e}n} {2002:111)Ska} teknologi f\"{o}rst\r{a}s som metabolism av denna naturens lagbundenhet f\"{o}r att f\r{a} den att anpassa sig till normativa handlingssystem. (note on p.114)"den skillnad han gjorde mellan moraliska regler och tekniska regler. I fr\r{a}ga om moraliska regler \"{a}r sanktionen inte en automatisk f\"{o}ljd av handlingen utan n\r{a}got syntetiskt. Sanktionen m\r{a}ste skapas och s a s f\"{o}ras in utifr\r{a}n. Detta till skillnad fr\r{a}n tekniska normer d\"{a}r sanktionen \"{a}r en naturlig del av sj\"{a}lva normen. Om man bryter mot en teknisk norm s\r{a} intr\"{a}der sanktionen spontant som en f\"{o}ljd av sj\"{a}lva normbrottet." {(Hyd\'{e}n} {2002:114)"Det} politiska systemet f\"{o}ljer egna normer, det ekonomiska systemet har liksom det sociala systemet sina normer och de naturgivna systemen, de levnadsf\"{o}ruts\"{a}ttningar som naturen tillhandah\r{a}ller, \"{a}r underkastat sina lagbundenheter." {(Hyd\'{e}n} {2002:114)"R\"{a}ttssystemets} normunderlag produceras inte inom r\"{a}tten sj\"{a}lv utan inom ramen f\"{o}r \"{o}vriga subsystem i samh\"{a}llet eller p\r{a} grund av mots\"{a}ttningar mellan dessa." {(Hyd\'{e}n} {2002:114)"Det} politiska systemets egna normer \"{a}r d\"{a}rf\"{o}r speciella som socialt handlingssystem betraktat. De ger inga konkreta handlingsanvisningar. Tv\"{a}rtom \"{a}r det politiska systemet tillskapat p\r{a} ett s\r{a}dant s\"{a}tt att man genom detta system skall kunna besluta om vad det \"{a}r som skall ske. Det \"{a}r ist\"{a}llet s\r{a} att det politiska systemets output i stor utstr\"{a}ckning \"{a}r (skapade) normer." {(Hyd\'{e}n} {2002:116)"Den} norske r\"{a}ttssociologen Thomas Mathiesen har beskrivit ett motsvarande fenomen i samband med att han talar om olika id\'{e}system. Mathiesen skiljer p\r{a} \"{o}verbyggande, utvecklande och upph\"{a}vande id\'{e}system.76 Det \"{o}verbyggande id\'{e}systemet motsvaras av de strukturella normerna, medan de utvecklande och upph\"{a}vande ligger inom det strategiska handlandets dom\"{a}ner. Skillnaden mellan det utvecklande och det upph\"{a}vande \"{a}r att det f\"{o}rstn\"{a}mnda f\"{o}rst\"{a}rker och utvecklar det \"{o}verbyggande systemets normer f\"{o}r att g\"{o}ra detta \"{a}n mer \"{a}ndam\r{a}lsenligt, medan det upph\"{a}- vande id\'{e}systemets normer utmanar och hotar att upph\"{a}va det \"{o}verbyggande id\'{e}systemet." {(Hyd\'{e}n} {2002:123)"Dessa} normer fungerar som imperativer f\"{o}r var och en som har anledning att bearbeta materien eller utvinna energi eller vad det nu i \"{o}vrigt handlar om i m\"{a}nniskans er\"{o}vringar av naturen. Vi kallar dessa normer f\"{o}r tekniska normer." {(Hyd\'{e}n} {2002:125)"Systemtillh\"{o}righeten} inneb\"{a}r ocks\r{a} i och f\"{o}r sig handlingsanvisningar f\"{o}r m\"{a}nniskan vilka \"{a}r best\"{a}mda av kraven p\r{a} systemets \"{o}verlevnad. Vi kan kalla dessa normer f\"{o}r ekologiska normer. Dessa \"{a}r dock inte s\r{a} tydliga f\"{o}r individerna utan de \"{o}verflyglas av de tekniska normerna som \"{a}r det f\"{o}r m\"{a}nniskans handlande n\"{a}rmast till hands liggande." {(Hyd\'{e}n} {2002:125)"Man} kan ocks\r{a} v\"{a}nda p\r{a} det och s\"{a}ga att de olika systemen p\r{a}verkar och best\"{a}mmer individernas handlande i st\"{o}rre eller mindre grad. Vissa av systemen st\"{a}ller st\"{o}rre krav p\r{a} anpassning \"{a}n andra. Systemen borde h\"{a}r komma i omv\"{a}nd ordning, dvs. med det naturliga systemet f\"{o}rst och d\"{a}refter det ekonomiska och s\r{a} vidare. Detta med tanke p\r{a} det vi just sagt om att utrymmet f\"{o}r individuella preferenser \"{a}r minst i dessa system. Men riktigt s\r{a} enkelt \"{a}r det inte. F\"{o}r att systemen \"{o}verhuvudtaget skall ha n\r{a}gon betydelse f\"{o}r den enskilde individens handlande m\r{a}ste det vara viktigt och relevant f\"{o}r honom eller henne och det m\r{a}ste vara synbart och m\"{o}jligt att f\"{o}rst\r{a} och r\"{a}tta sig efter, etc." {(Hyd\'{e}n} {2002:126)"Man} kan skilja p\r{a} tv\r{a} aspekter av det naturliga systemets normer. Dels de tekniska normer som m\r{a}ste f\"{o}ljas i samband med att m\"{a}nniskorna vill bem\"{a}stra och utvinna f\"{o}rdelar ur naturen och dels de ekologiska normer som handlar om systemets egen fortlevnad." {(Hyd\'{e}n} {2002:126)"Beaktandet} av tekniska normer sker s\r{a} att s\"{a}ga automatiskt i takt med att m\"{a}nskligheten tillgodog\"{o}r sig och l\"{a}r sig bem\"{a}stra naturen, medan de ekologiska normerna inte p\r{a}kallar n\r{a}gon uppm\"{a}rksamhet f\"{o}rr\"{a}n problemen \"{a}r s\r{a} p\r{a}tagliga att de f\r{a}r konsekvenser f\"{o}r m\"{a}nskligt handlande med st\"{o}d av n\r{a}got annat handlingssystem." {(Hyd\'{e}n} {2002:126)"Vi} st\r{a}r med dessa teoretiska utg\r{a}ngspunkter inf\"{o}r en tid av samh\"{a}llsomvandling som ocks\r{a} kommer att ge upphov till r\"{a}ttsliga f\"{o}r\"{a}ndringar. R\"{a}ttsutvecklingen \"{a}r redan p\r{a} v\"{a}g att p\r{a} nytt domineras av och utg\r{a} fr\r{a}n pendelns extrem av frihetlighet och sj\"{a}lvreglering i informationssamh\"{a}llets fas 1 f\"{o}r att under fas 2 i slutet g\r{a} mot r\"{a}ttslig reglering i form av spelregler och s\r{a} sm\r{a}ningom planerande och intervenerande regler." {(Hyd\'{e}n} {2002:266)"F\"{o}r} normernas del finns tre olika baser, vilja och v\"{a}rderingar {(V)}, kunskap och kognition {(K)} samt system och m\"{o}jligheter {(SM)} som binder ihop fakta och v\"{a}rderingar eller {\textendash} f\"{o}r r\"{a}ttsnormernas del {\textendash} r\"{a}tt och samh\"{a}lle." {(Hyd\'{e}n} {2002:268)Kom} ih\r{a}g att normen kan fallera p\r{a} tre s\"{a}tt: vilja, kognition och systemm\"{o}jlighet. Den tekniska normen inom smart cities tar d\r{a} vid d\r{a} n\r{a}gra av dessa fallerat. Som kontrollteknologi d\r{a} viljan fallerat, som beslutst\"{o}d d\r{a} kognition fallerat och som ontopolitik d\r{a} system m\"{o}jligheten fallerat. Kritik som kan riktas mot detta \"{a}r dock att fallering antyder att det finns ett statiskt ideal som efterstr\"{a}vas och inte att de tekniska normerna \"{a}r kreativa och accelerationistiska. (note on {p.269)Inom} smart cities s\r{a} tar r\"{a}tten \"{a}nnu ett steg tillbaka. Om normer inte uppr\"{a}tth\r{a}lls intr\"{a}der en teknisk anordning, f\"{o}rst n\"{a}r den visar sig obruklig uppst\r{a}r en normkonflikt. (note on {p.269)"R\"{a}tten} aktualiseras alltid f\"{o}rst d\r{a} det underliggande normsystemet fallerat som regleringsform. I den meningen \"{a}r r\"{a}tten {\textendash} med undantag av de intervenerande (r\"{a}tts)normerna {\textendash} alltid sekund\"{a}r i f\"{o}rh\r{a}llande till de underliggande normerna i samh\"{a}llet." {(Hyd\'{e}n} {2002:269)"F\"{o}rst} styr normerna handlandet och d\"{a}refter {\textendash} om konflikt uppst\r{a}r {\textendash} aktualiseras r\"{a}ttsreglerna." {(Hyd\'{e}n} {2002:269)"R\"{a}tten} kommer in i bilden f\"{o}rst om {\textquotedblright}n\r{a}got g\r{a}r snett{\textquotedblright}, dvs de inblandade akt\"{o}rerna inte sj\"{a}lva lyckas l\"{o}sa problemet/konflikten." {(Hyd\'{e}n} {2002:269)"Den} st\r{a}ndpunkt jag f\"{o}rf\"{a}ktar \"{a}r att r\"{a}ttsregler inte \"{a}r n\r{a}got annat \"{a}n normer, dvs de skiljer sig inte fr\r{a}n normer i st\"{o}rsta allm\"{a}nhet, utan vissa normer har s a s upph\"{o}jts till r\"{a}ttsregelns status och d\"{a}rmed f\r{a}tt en viss f\"{o}rst\"{a}rkning som norm." {(Hyd\'{e}n} 2002:270)\"{A}r skillnaden idag d\r{a} att tekniska normer inbegriper hela sanh\"{a}kkskroppen eller har det alltid varit s\r{a}? (note on {p.271)Dock} om\"{o}jligg\"{o}r tekniska normer ofta att de bryts mot, varf\"{o}r de tar steget fr\r{a}n normpolitik till ontopolitik. (note on {p.271)B\r{a}de} sp\"{a}rrar och b\"{o}ter. (note on {p.271)"Som} ett exempel, leder normer/anvisningar om hur man ska t ex bygga broar som baserar sig p\r{a} ber\"{a}kningar inom h\r{a}llfasthetsl\"{a}ran till h\"{o}g efterlevnad, eftersom man annars riskerar att misslyckas i sitt upps\r{a}t att bygga bron eller vad det nu handlar om. Emile Durkheim har i f\"{o}rl\"{a}ngningen av detta resonemang gjort distinktionen mellan moraliska normer, \r{a} ena sidan, och tekniska normer, \r{a} andra sidan." {(Hyd\'{e}n} {2002:271)"Om} man bryter mot en teknisk norm s\r{a} intr\"{a}der sanktionen spontant som en f\"{o}ljd av sj\"{a}lva normbrottet." {(Hyd\'{e}n} {2002:271)"Den} omst\"{a}ndigheten att vissa normer blir till r\"{a}ttsregler inneb\"{a}r f\"{o}r dessas del att de f\r{a}r en f\"{o}rst\"{a}rkning. Om de inte fungerar spontant kan den f\"{o}rf\"{o}rdelade parten eller det allm\"{a}nna framtvinga regelns uppr\"{a}tth\r{a}llande. \r{A}tminstone \"{a}r det tanken. Sanktionen \"{a}r d\"{a}rf\"{o}r skild fr\r{a}n normen s\r{a} att den kan g\"{o}ras g\"{a}llande s\"{a}rskilt och fungera som ett p\r{a}tryckningsmedel, n\"{a}r normen som s\r{a}dan inte ger upphov till handling i enlighet med normens inneh\r{a}ll." {(Hyd\'{e}n} {2002:271)"Den} formaliseras och skall dessutom uppr\"{a}tth\r{a}llas av en s\"{a}rskild profession, juristprofessionen, som vid oklarhet genom domaren g\"{o}r anspr\r{a}k p\r{a} ensamr\"{a}tt n\"{a}r det g\"{a}ller uttydning av regelns inneh\r{a}ll." {(Hyd\'{e}n} {2002:271)Detta} g\"{a}ller dock inte tekniska normer som genom sin aura av n\"{o}dv\"{a}ndighet inte \"{o}kar kostnaden f\"{o}r kontroll s\r{a} till vida att de inte kan brytas tekniskt. (note on {p.272)"N\r{a}got} grovt kan man generalisera och h\"{a}vda att ju st\"{o}rre avst\r{a}ndet \"{a}r mellan den faktiska normen i samh\"{a}llet och r\"{a}ttsregeln desto h\"{o}gre blir kontrollkostnaderna f\"{o}r regelns uppr\"{a}tth\r{a}llande." {(Hyd\'{e}n} {2002:272)"R\"{a}ttssociologin} har i detta perspektiv genom normvetenskapen en potentiellt viktig funktion inom samh\"{a}llsvetenskapen genom att tillhandah\r{a}lla ett till stora delar outnyttjat analysredskap f\"{o}r f\"{o}rst\r{a}elsen av m\"{a}nskligt beteende inom ramen f\"{o}r en samh\"{a}llelig gemenskap, normerna och de normativa strukturerna." {(Hyd\'{e}n} {2002:273)"F} \"{o} r s a mh\"{a}llsvetaren visar r\"{a}tten d\"{a}remot, enligt Tuori, sitt andra ansikte, f\"{o}r honom eller henne best\r{a}r r\"{a}tten i f\"{o}rsta hand av s\"{a}rskilda samh\"{a}lleliga praktiker." {(Hyd\'{e}n} {2002:273)"Normen} som analytisk niv\r{a} har flera f\"{o}rdelar. F\"{o}r det f\"{o}rsta f\"{o}renar normen i sig s\r{a}v\"{a}l kognitiva som moraliska element. Det inneb\"{a}r att man f\r{a}r m\"{o}jligheten att p\r{a} ett kollektivt plan v\"{a}ga in de handlande subjektens, m\"{a}nniskornas, motiv till sitt handlande. Detta \"{a}r annars bara m\"{o}jligt inom ramen f\"{o}r mikroinriktade, socialpsykologiskt baserade studier av hur m\"{a}nniskor upptr\"{a}der i olika situationer. Inom sociologin finns studier av opinioner eller m\"{a}nniskors attityder till saker och ting, men ingen av dessa faktorer s\"{a}ger egentligen n\r{a}got om vilka motiv som ligger bakom handlingar p\r{a} ett mesoeller makroplan." {(Hyd\'{e}n} {2002:274)"Samma} sak borde g\"{a}lla f\"{o}r de ekologiska normer som ocks\r{a} f\"{o}ljer av naturvetenskapligt best\"{a}mda lagbundenheter av typ fotosyntesen och termodynamikens olika huvudsatser. Men h\"{a}r upptr\"{a}der inte samma ob\"{o}nh\"{o}rliga lydnad trots att sanktionen \"{a}r en del av normen. Problemet \"{a}r att dessa sanktioner ofta kommer p\r{a} sikt och d\"{a}rf\"{o}r \"{a}r sv\r{a}rare att identifiera. Ett brott mot normen framkallar inte omedelbart en sanktion." {(Hyd\'{e}n} {2002:275)"De} tekniska normerna har s\r{a}ledes ett \"{o}vertag p\r{a} de ekologiska. De ekonomiska normerna best\"{a}mmer i sin tur mycket av anv\"{a}ndningen av de tekniska normerna. De ekonomiska normerna vilar p\r{a} strategiska st\"{a}llningstaganden till vad som \"{a}r framg\r{a}ngsrikt p\r{a} marknaden. Detta sk\"{a}nker ocks\r{a} det ekonomiska systemet en h\"{o}g grad av \"{a}ndam\r{a}lsbest\"{a}mning." {(Hyd\'{e}n} {2002:276)"Det} socio-kulturella systemets \"{a}nnu st\"{o}rre \"{o}ppenhet g\"{o}r att det \"{a}r svagare och f\r{a}r ge vika f\"{o}r de mer pregnanta normer som h\"{o}r till de ekonomiska eller tekniska systemen. Detta \"{a}r naturligtvis enbart ett problem n\"{a}r de olika normsystemen kolliderar i m\"{a}nsklig praxis, dvs n\"{a}r de ber\"{o}r samma problemomr\r{a}de, s\r{a}som n\"{a}r Banverket skall dra j\"{a}rnv\"{a}gen rakt igenom Hallands\r{a}sen eller ett f\"{o}retag skall tillverka en farlig produkt med utsl\"{a}pp till mark och vatten, etc. I dessa fall f\r{a}r de ekologiska och socio-kulturella normerna ge vika. Det beror ocks\r{a} p\r{a} att sanktionerna \"{a}r otydliga. Det socio-kulturella systemets fr\"{a}msta sanktion \"{a}r uteslutning ur den sociala gemenskapen eller andra mer eller mindre stigmatiserande sanktioner" {(Hyd\'{e}n} {2002:277)"R\"{a}ttssociologin} tillhandah\r{a}ller m\"{o}jligheten av att fungera som en normvetenskap i den meningen att den intresserar sig f\"{o}r och studerar empiriskt f\"{o}rekomsten av och tyngden i moralisk argumentation i samh\"{a}llet." {(Hyd\'{e}n} {2002:277)Det} inneb\"{a}r dock att normvetenskapen har ontopolitiken som korrelat. Detta I enlighet med latour's argumentation i {AIME.} (note on {p.277)Detta} visar dock att det inte r\"{o}r sig om utvecklingsstadier utan om funktioner i ett v\"{a}rldssystem. Informationsteknik f\"{o}ruts\"{a}tter exempelvis gruvdrift i andra delar av v\"{a}rlden. (note on {p.278)"Styrkan} i de socio-kulturella normerna best\"{a}ms s\r{a}ledes mer av kvaliteten och intensiteten \"{a}n av kvantiteten hos den m\"{a}ngd m\"{a}nniskor som omfattar id\'{e}erna." {(Hyd\'{e}n} 2002:278)"m\"{a}nniskor som lever i olika delar av v\"{a}rlden, kan {\textquotedblright}tillh\"{o}ra{\textquotedblright} olika tidsm\"{a}ssiga utvecklingsstadier." {(Hyd\'{e}n} {2002:278)Tekniken} p\r{a}verkar h\"{a}r b\r{a}de "vet ej" och "kan ej". (note on {p.280)"Normmodellen} bygger p\r{a} att normen har tre f\"{o}ruts\"{a}ttningar, {(V)} vilja och v\"{a}rderingar, {(K)} kunskap och kognition samt {(SM)} system och m\"{o}jligheter." {(Hyd\'{e}n} {2002:280)"Ulrich} Nitsch, f\"{o}r sin del har h\"{a}vdat att m\"{a}nniskans val och livsstil p\r{a}verkas av kunskaper, v\"{a}rderingar och de m\"{o}jligheter situationen erbjuder.19 Dessa faktorer p\r{a}verkas enligt Nitsch i sin tur av ett ramverk i form av institutionella faktorer som lagstiftning, ekonomiska styrmedel, marknaden, utbildning, m m." {(Hyd\'{e}n} {2002:280)"Kunskapsvariabeln} \"{o}vers\"{a}tts av Nitsch operationellt till dikotomin vet/vet ej. V\"{a}rderingarna blir best\"{a}mmande f\"{o}r preferenserna, vill/vill ej. M\"{o}jligheterna, slutligen, blir liktydigt med dikotomin, kan/kan ej." {(Hyd\'{e}n} {2002:280)"N\"{a}r} det t ex g\"{a}ller b\"{o}ndernas ben\"{a}genhet att ta till sig olika jordbruksmetoder, vilket \"{a}r Nitsch exempel, spelar faktorer som \r{a}lder och h\"{a}lsa in p\r{a} den individuella niv\r{a}n; pengar, storlek p\r{a} jordbruket, klimat och jordens b\"{o}rdighet bland situationella faktorer samt kreditm\"{o}jligheter, politisk policy, regleringar och marknadssituation in bland institutionella faktorer." {(Hyd\'{e}n} {2002:280)"F\"{o}r} det f\"{o}rsta, menar Illeris, har allt l\"{a}rande ett f\"{a}rdighetseller betydelsem\"{a}ssigt inneh\r{a}ll. Till\"{a}gnelsen av detta inneh\r{a}ll sker fr\"{a}mst genom en kognitiv process. F\"{o}r det andra \"{a}r l\"{a}rande ocks\r{a} alltid en psykodynamisk process, dvs en process som omfattar psykisk energi f\"{o}rmedlad via k\"{a}nslor, attityder och motivationer som b\r{a}de kan fungera som drivkrafter och sj\"{a}lva p\r{a}verkas genom l\"{a}randet. F\"{o}r det tredje \"{a}r l\"{a}rande dessutom en social och i sista hand en samh\"{a}llelig process. Illeris betonar, {\textquotedblright}att de tre dimensionerna ing\r{a}r p\r{a} ett integrerat s\"{a}tt i allt l\"{a}rande och att de i praktiken inte f\"{o}rekommer som separata funktioner. Ur ett analytiskt perspektiv kan det d\"{a}remot vara fruktbart att skilja dem \r{a}t f\"{o}r att f\r{a} en tydligare och mer differentierad bild av l\"{a}randet, under f\"{o}ruts\"{a}ttning att man allts\r{a} \"{a}r medveten om att de tre dimensionerna i praktiken \"{a}r f\"{o}renade{\textquotedblright}." {(Hyd\'{e}n} {2002:282)"Det} \"{a}r med l\"{a}randet som med normbildning att det i sista hand handlar om processer som utg\"{o}r en f\"{o}rmedling mellan m\"{a}nniskan som en biologiskt-genetiskt utvecklad varelse och de av m\"{a}nniskorna genom olika system f\"{o}r behovstillfredsst\"{a}llelse utvecklade samh\"{a}llsstrukturerna." {(Hyd\'{e}n} {2002:282)"Till} de naturliga systemen h\"{o}r, som n\"{a}mnts, tv\r{a} typer av normer, dels de normer som har med m\"{a}nniskans exploatering av systemen att g\"{o}ra och dels de normer som har med bevarandet av systemet att g\"{o}ra, de ekologiska normerna. I dessa sammanhang blir kunskap en viktig komponent i normen. Utan kunskap kan normen inte effektueras och genomf\"{o}ras." {(Hyd\'{e}n} {2002:283)"Den} tredje f\"{o}ruts\"{a}ttningen f\"{o}r normen \"{a}r de faktiska m\"{o}jligheter som f\"{o}religger att realisera de \"{o}nskade v\"{a}rden man har kunskap om och vill genomf\"{o}ra. Det handlar om de systemvillkor som de samh\"{a}lleliga och naturliga systemen st\"{a}ller upp. Det \"{a}r en sak att kunskapen om systemen kan variera. Det \"{a}r en individuell omst\"{a}ndighet som inverkar. Men systemvillkoren handlar om de generella begr\"{a}nsningar som f\"{o}ljer av de samh\"{a}lleliga och naturliga systemen." {(Hyd\'{e}n} {2002:283)S\r{a}} kallade hyperobjekt. (note on {p.284)"Andra} naturlagar kan ligga s\r{a} {\textquotedblright}l\r{a}ngtifr\r{a}n{\textquotedblright} individen i s\r{a}v\"{a}l rum som tid att de av det sk\"{a}let inte uppfattas som en restriktion vid normbildandet. H\"{a}r skulle man kunna peka p\r{a} v\r{a}rt (normstyrda) f\"{o}rh\r{a}llande till problemet med v\"{a}xthuseffekten." {(Hyd\'{e}n} {2002:284)"Det} blir vissa normer som till\r{a}tes v\"{a}xa fram, medan andra inte f\r{a}r tillr\"{a}cklig grogrund. F\"{o}r att en norm skall etableras m\r{a}ste viljekomponenten st\r{a} i \"{o}verensst\"{a}mmelse med de villkor som systemet ifr\r{a}ga tillhandah\r{a}ller. John Heritage har med h\"{a}nvisning till Talcott Parssons uttryckt detta p\r{a} f\"{o}ljande s\"{a}tt: {{\textquotedblright}Through} this process, Parsons proposed, social actors come to want to do what the institutionalized normative patterns require them to do{\textquotedblright}." {(Hyd\'{e}n} {2002:288)"Det} f\"{o}religger en del olika uppfattningar om vad en norm \"{a}r f\"{o}r n\r{a}got. En norm kan ha samband med stabila f\"{o}rv\"{a}ntningar {(Aubert)}, rutiniserade beteenden {(Stjernquist)}, sanktioner och social kontroll {(Axelrod} respektive Coleman). Men normer kan ocks\r{a} vara knutna till normativa k\"{a}rnomr\r{a}den, d\"{a}r en gemensam k\"{a}rna av v\"{a}rderingar bildar utg\r{a}ngspunkten f\"{o}r normbildningen. Detta \"{a}r n\r{a}got som k\"{a}nnetecknar religi\"{o}sa r\"{a}ttssystem." {(Hyd\'{e}n} {2002:291)"Strategiskt} normativt t\"{a}nkande \"{a}r s\r{a}ledes en (f\"{o}r r\"{a}ttsvetenskapen f\"{o}rsummad) st\"{o}rre eller mindre del av all r\"{a}ttsanv\"{a}ndning, vilket de tre mer eller mindre godtyckligt utvalda fallen ovan \"{a}r exempel p\r{a}. {SNT} saknar plats inom r\"{a}ttsvetenskapen. Det finns inga fast h\r{a}llpunkter att h\"{a}nga upp kunskapen p\r{a}. I detta perspektiv utg\"{o}r normvetenskapen ett komplement till r\"{a}ttspositivismen." {(Hyd\'{e}n} {2002:296)Detta} \"{a}r dock en mycket f\"{o}renklad bild av teknologisk utveckling. Vad som utg\"{o}r "det nya" blir klart f\"{o}rst post-faktum. Ist\"{a}llet karakt\"{a}riseras teknologisk utveckling av konflikter mellan flera olika strukturer. (note on {p.297)Hyd\'{e}ns} huvudpo\"{a}ng \"{a}r dock inte i f\"{o}rsta hand en teori om teknisk utveckling i historiskt perspektiv utan om f\"{o}rh\r{a}llandet mellan teknisk utveckling och normativ utveckling. (note on {p.297)"I} normvetenskapliga termer skulle man i analogi h\"{a}rmed kunna tala om spelregelsparadoxen. Trots att ett nytt samh\"{a}lle/spel v\"{a}xer fram s\r{a} ser vi inte n\r{a}gra nya spelregler. Det tar sin tid. Medan produktivitetsparadoxen beror p\r{a} att det tar tid att utveckla ny kompetens, f\"{o}r\"{a}ndrad arbetsorganisation, utveckla nya insatsvaror m m, s\r{a} kan spelregelsparadoxen h\"{a}nf\"{o}ras till den mentala tr\"{o}gheten uppbackad av oviljan hos gamla makthavare att sl\"{a}ppa ifr\r{a}n sig spelplan f\"{o}r det nya spelets akt\"{o}rer." {(Hyd\'{e}n} {2002:297)"Det} \"{a}r i detta l\"{a}ge som det normativa g\r{a}r \"{o}ver fr\r{a}n regeltill\"{a}mpning till strategiskt normativt t\"{a}nkande. I och med att det inte finns n\r{a}gra fix och f\"{a}rdiga spelregler som kan appliceras p\r{a} den nya aktiviteten m\r{a}ste koordineringen av beteendet vila p\r{a} egenintresset. F\"{o}r att kunna g\"{o}ra egenintresset till ett gemensamt, kollektivt, intresse kr\"{a}vs strategiskt normativt t\"{a}nkande {(SNT)."} {(Hyd\'{e}n} {2002:297)"Resultatet} av {SNT} kan vara en normativ design, i r\"{a}ttsliga eller utomr\"{a}ttsliga termer, av det omr\r{a}de som skall p\r{a}verkas." {(Hyd\'{e}n} {2002:297)"N\"{a}r} vi nu \"{a}r p\r{a} v\"{a}g in i ett informationssamh\"{a}lle tycks det som om marknadsplatsen i stor utstr\"{a}ckning organiseras s\r{a} att den kan frig\"{o}ra sig fr\r{a}n behovet av r\"{a}ttsregler. I informationssamh\"{a}llet \"{a}r vi p\r{a} v\"{a}g tillbaka till id\'{e}n med den ursprungliga marknadsplatsen och dess karakt\"{a}r av m\"{o}tespunkt f\"{o}r alla k\"{o}pare och alla s\"{a}ljare av en viss vara, l\r{a}t vara inom det begr\"{a}nsade omr\r{a}de som d\r{a} g\"{a}llde f\"{o}r marknaden i fr\r{a}ga. Genom den \"{o}kade kommunikationsf\"{o}rm\r{a}gan i informationssamh\"{a}llet blir det m\"{o}jligt att sammanf\"{o}ra alla s\"{a}ljare till en och samma marknadsplats f\"{o}r en speciell vara, bilar, kylsk\r{a}p eller vad de nu m\r{a} vara. Det blir s\r{a}ledes marknaden som splittras upp f\"{o}r olika varor och inte s\"{a}ljarna. Genom att sammanf\"{o}ra alla k\"{o}pare och s\"{a}ljare av en viss vara till en och samma (virtuella) marknadsplats minskar transaktionskostnaderna och behovet av regler blir minimalt.47" {(Hyd\'{e}n} {2002:301)H\"{a}r} blir latour's "matter-of-concern" och "matter-of-fact" relevant. I detta scenario kommer politik att mer och mer handla om att skapa "issues" kring {SNT-styrda} sj\"{a}lvregleringar inom branscher. (note on {p.302)"Behovet} av {SNT} g\"{o}r sig redan g\"{a}llande under den storskaliga industrieran. Den belastning som detta samh\"{a}lle kr\"{a}ver ifr\r{a}ga om r\"{a}ttslig reglering inte minst till f\"{o}ljd av inter-systemkonflikter g\"{o}r att tankar p\r{a} sj\"{a}lvreglering v\"{a}xer fram som n\"{o}dv\"{a}ndiga komplement till statlig reglering. Boaventura de Sousa Santos har i en metafor karakteriserat r\"{a}ttssystemet som en kamel som f\r{a}r mer och mer att b\"{a}ra p\r{a}, den f\r{a}r allt sv\r{a}rare att g\r{a} och faller till sist ihop.54 I detta l\"{a}ge p\r{a}kallas {SNT} f\"{o}r att avlasta kamelen och f\"{o}r att hitta alternativa v\"{a}gar att p\r{a}verka beteenden och inkludera externa effekter inom ramen f\"{o}r intra-systemregleringen. De intervenerande reglernas normativa ambivalens m\r{a}ste ers\"{a}ttas med andra arrangemang \"{a}n r\"{a}ttsregler." {(Hyd\'{e}n} {2002:302)"F\"{o}r} dessas r\"{a}kning m\r{a}ste ytterligare p\r{a}tryckningar vara verksamma. En s\r{a}- dan faktor som lyfts fram och ber\"{o}rts ovan av spelteoretikern Robert Axelrod i en intressant simulering av brottsligt beteende \"{a}r betydelsen av omgivningens f\"{o}rd\"{o}mande av det brottsliga beteendet.59 Dvs det visade sig inte tillr\"{a}ckligt f\"{o}r att f\r{a} en avskr\"{a}ckande effekt att de som br\"{o}t mot reglerna straffades. F\"{o}r att f\r{a} en stabil nedg\r{a}ng av brottsligheten fordrades d\"{a}rut\"{o}ver att omgivningen uttalade sitt sociala f\"{o}rd\"{o}mande av handlingen." {(Hyd\'{e}n} {2002:305)H\"{a}r} \"{a}r vi inne p\r{a} latour's delegering. (note on {p.307)"I} sitt socialfilosofiska huvudverk, Kritik av det dialektiska f\"{o}rnuftet, 1960, l\r{a}ter {Jean-Paul} Sartre bilk\"{o}n illustrera vad han kallar f\"{o}r serialitet. En serie best\r{a}r i hans terminologi av m\"{a}nniskor som \"{a}r i v\"{a}gen f\"{o}r varandra. En serie \"{a}r allts\r{a} motsatsen till en grupp. Det \"{a}r i gruppen som sociala och moraliska normer kan f\"{o}rv\"{a}ntas uppst\r{a} och leva vidare. I bilk\"{o}n \"{o}nskar alla att de inte var d\"{a}r. Alla g\"{o}r samma sak, men ingen har n\r{a}gon anv\"{a}ndning av de andra. I en grupp d\"{a}remot, \"{a}r alla beroende av de andra, de g\"{o}r gemensamma anstr\"{a}ngningar, kompletterar varandra, l\"{o}ser uppgifter tillsammans, etc.61" {(Hyd\'{e}n} {2002:307)"Detta} kan vara en av f\"{o}rklaringarna till att det kan vara sv\r{a}rt att med moraliska eller andra normer p\r{a}verka individernas trafikbeteende. Systemens imperativ fungerar som {\textquotedblright}neutraliseringstekniker{\textquotedblright} i f\"{o}rh\r{a}llande till livsv\"{a}rldens normer." {(Hyd\'{e}n} {2002:307)"Det} som emellertid ur normvetenskaplig synvinkel framst\r{a}r som det mest effektiva s\"{a}ttet \"{a}r att arbeta med tekniken visavi trafiksystemet som s\r{a}dant. Skall man med s\"{a}kerhet f\r{a} till st\r{a}nd sj\"{a}lvreglerande \r{a}tg\"{a}rder, m\r{a}ste man fysiskt bygga in hastighetsd\"{a}mpande \r{a}tg\"{a}rder i form av rondeller, gupp och avsmalnande v\"{a}gpartier." {(Hyd\'{e}n} {2002:307)Vad} h\"{a}nder med automatiska bilar h\"{a}r? Framf\"{o}rallt med normer kring att antingen anv\"{a}nda sig av den automatiska fortskaffningen (och d\r{a} den lagliga mjukvaran med inbyggd hastighetsgr\"{a}ns) eller g\"{o}ra en "override" med annan mjukvara eller manuell k\"{o}rning. Det viktiga kan h\"{a}r vara vad som \"{a}r default. Frestelsen med informationsteknologin, som kan styra om genom sensorer och transductores, \"{a}r att g\"{o}ra brukarna identifierbara och \r{a}tg\"{a}rderna personliga. \"{O}vervakningen och dataloggningen m\r{a}ste f\"{o}rst f\"{o}rst\r{a}s utifr\r{a}n dess spegelbild, dvs m\"{o}jlighet till kostnadsfri anpassning i real-tid. (note on {p.308)"Problemet} \"{a}r att effekten \"{a}r lokal och begr\"{a}nsad till platsen. Ett totalt system som skulle bygga p\r{a} denna strategi kostar mycket pengar." {(Hyd\'{e}n} {2002:308)"En} rondell f\"{o}ljer d\"{a}remot en {SNT} strategi. Den g\"{o}r det m\"{o}jligt f\"{o}r trafiken att l\"{o}pa p\r{a}. Ingen beh\"{o}ver n\"{o}dv\"{a}ndigtvis stanna. Man kan anpassa hastigheten till trafiken i rondellen och genom \"{o}gonkontakt sm\"{a}lta in i trafikrytmen, etc. Rondellen \"{o}verl\"{a}mnar s\r{a}ledes en del av genomf\"{o}randet av sj\"{a}lva regleringen till trafikanterna sj\"{a}lva, medan trafikljusen \"{a}r ok\"{a}nsliga f\"{o}r trafikfl\"{o}den, \"{a}ven om det finns varianter med avk\"{a}nnare, v\"{a}derleksf\"{o}rh\r{a}llanden m m." {(Hyd\'{e}n} {2002:308)"De} inv\"{a}ndningar som kan riktas mot dem avser den s k nyttotrafiken. Ambulanser, brandk\r{a}ren, bussar m fl tillh\"{o}r den kategori som m\"{o}jligen kan vara kritiska. Men det blir en fr\r{a}ga om att ta st\"{a}llning. De fysiska farthindren \"{a}r s\r{a} att s\"{a}ga utan pardon." {(Hyd\'{e}n} {2002:308)"Den} som \"{a}r i behov av sin bil eller som av personliga sk\"{a}l g\"{a}rna vill k\"{o}ra bil, m\r{a}ste sk\"{a}rpa sig och avst\r{a} fr\r{a}n alkohol i dessa fall.65 Man kan s\r{a}ledes mycket v\"{a}l t\"{a}nka sig att alkol\r{a}set p\r{a} detta s\"{a}tt bidrar till avh\r{a}llsamhet och att den enskilde frivilligt intr\"{a}der i rehabiliteringsprogram. Alkol\r{a}set kan s\r{a}ledes beh\"{o}va kompletteras med normst\"{o}djande \r{a}tg\"{a}rder f\"{o}r att f\r{a} full effekt, men det \"{a}r definitivt en innovation i ett {SNT-perspektiv."} {(Hyd\'{e}n} {2002:309)"Vi} har under den tid vi lever vant oss vid att kalla p\r{a} lagstiftaren s\r{a} fort ett samh\"{a}llsproblem dykt upp. Detta har lett till den inflation i r\"{a}ttsregler som ber\"{o}rts i kapitel 5 och som vi upplevt inom vissa samh\"{a}llsomr\r{a}den, framf\"{o}rallt i form av intervenerande regler. De intervenerande reglerna har inte varit s\"{a}rskilt framg\r{a}ngsrika i regleringsh\"{a}nseende n\r{a}got som i f\"{o}rsta hand kan tillskrivas deras relation till inter-systemkonflikter. Men \"{a}ven utan denna bakgrund, s\r{a}som p\r{a} trafikomr\r{a}det, st\"{o}ter lagstiftningen p\r{a} till\"{a}mpningspatrull. Om inte lagstiftningen harmonierar med underliggande normer s\r{a} har den sv\r{a}rt att g\"{o}ra sig g\"{a}llande utan stora kontrollkostnader. Och det s\"{a}ger sig sj\"{a}lvt att ju fler omr\r{a}den som s\r{a} att s\"{a}ga dras in under regleringsambitionen, desto sv\r{a}rare blir det att h\r{a}lla uppe kontrollen. Detta har lett till spontan utveckling av olika sj\"{a}lvreglerande alternativ, alltifr\r{a}n etiska kommitt\'{e}er till tekniska l\"{o}sningar av olika slag, s\r{a}som inom trafikomr\r{a}det och milj\"{o}omr\r{a}det, om \"{a}n mot bakgrund av olika bevekelsegrunder." {(Hyd\'{e}n} {2002:311)"Den} h\"{a}r tendensen att f\"{o}rs\"{o}ka l\"{o}sa allt med lagstiftning \"{a}r n\r{a}got som tillh\"{o}r det gamla, storskaliga industrisamh\"{a}llets politiska fas. R\"{a}tten \"{a}r, som jag utvecklat i annat sammanhang, en form av standardiserad politik." {(Hyd\'{e}n} {2002:311)"L\r{a}t} os s s \"{a} t t a in hela problematiken i en normvetenskaplig kontext. Vi kan d\r{a} konstatera att problemen med gentekniken \"{a}r den os\"{a}kerhet som omger teknikens konsekvenser." {(Hyd\'{e}n} {2002:312)"Genom} den lagstiftning som inf\"{o}rts har staten socialiserat och tagit p\r{a} sig risken. Ett klartecken att s\"{a}tta ut {GMO} eller marknadsf\"{o}- ra s\r{a}dan produkt fr\r{a}n jordbruksverket inneb\"{a}r att staten och det allm\"{a}nna tagit p\r{a} sig ansvaret f\"{o}r det som kan g\r{a} snett." {(Hyd\'{e}n} {2002:312)Problemet} med det resonemang \"{a}r dock att det f\"{o}ruts\"{a}tter en bransch, dvs icke-distribuerad teknologi. Varken r\"{a}tt eller sj\"{a}lvreglering kan reglera bioterrorismen. Vad \r{a}terst\r{a}r d\r{a} f\"{o}rutom det totala kontrollsamh\"{a}llet? (note on {p.313)"Ur} ett {SNT} {\textendash} perspektiv uppst\r{a}r den paradoxala situationen att l\"{a}get hade varit b\"{a}ttre utan statens ingripande genom lagstiftning. Om inte staten hade tagit p\r{a} sig ansvaret genom lagstiftningen hade f\"{o}retagen och de som bedriver {FoU} inom omr\r{a}det sj\"{a}lva burit det fulla ansvaret. Detta hade satt press p\r{a} var och en verksam inom omr\r{a}det att inte ta n\r{a}gra chanser. Den som skulle f\"{o}rs\"{o}ka ta {\textquotedblright}genv\"{a}gar{\textquotedblright} till framg\r{a}ng och d\"{a}rvid \r{a}stadkomma n\r{a}gon skada, skulle kunna avkr\"{a}vas s\r{a}v\"{a}l civilr\"{a}ttsligt ansvar i form av skadest\r{a}nd och straffr\"{a}ttsligt ansvar enligt milj\"{o}balkens eller brottsbalkens regler. D\"{a}rtill kommer den starkaste p\r{a}f\"{o}ljden av alla. Ut\"{o}ver att vederb\"{o}- rande riskerar att skada hela branschen och d\"{a}rigenom uts\"{a}ttas f\"{o}r p\r{a}- tryckningar skulle det egna f\"{o}retagets framtid vara satt p\r{a} spel." {(Hyd\'{e}n} 2002:313)"f\"{o}rekomsten av en norm enbart kan identifieras med utg\r{a}ngspunkt fr\r{a}n akt\"{o}rernas handlingar. Det \"{a}r genom att rekonstruera bevekelsegrunderna f\"{o}r akt\"{o}rernas handlingar i normmodellens dimensioner och variabler som vi f\"{o}rm\r{a}r att systematisera kunskap om f\"{o}rekomsten av vissa normer och hur dessa \"{a}r uppbyggda. Om vi redan har kunskap om hur man brukar handla i vissa situationer, kan vi g\r{a} direkt p\r{a} normen och analysera dess f\"{o}ruts\"{a}ttningar, f\"{o}r att unders\"{o}ka vilka faktorer inom {(V)}, {(K)} och {(SM)} som g\"{o}r sig g\"{a}llande och hur de f\"{o}rh\r{a}ller sig till varandra." {(Hyd\'{e}n} 2002:314)},
author = {Hyd\'{e}n, H\r{a}kan},
date-added = {2014-02-16 16:00:12 +0000},
date-modified = {2014-02-16 16:21:41 +0000},
date-read = {2014-02-16 17:21:41 +0100},
keywords = {bibdesk, cybernormer, read},
publisher = {Sociologiska institutionen, Lunds Universitet},
read = {1},
title = {Normvetenskap},
year = {2002},
bdsk-file-1 = {YnBsaXN0MDDUAQIDBAUGJCVYJHZlcnNpb25YJG9iamVjdHNZJGFyY2hpdmVyVCR0b3ASAAGGoKgHCBMUFRYaIVUkbnVsbNMJCgsMDxJXTlMua2V5c1pOUy5vYmplY3RzViRjbGFzc6INDoACgAOiEBGABIAFgAdccmVsYXRpdmVQYXRoWWFsaWFzRGF0YV8QOi4uLy4uL0RvY3VtZW50cy9saWJyYXJ5L2JpYmRlc2svSHlkZW4yMDAyTm9ybXZldGVuc2thcC5wZGbSFwsYGVdOUy5kYXRhTxEB3AAAAAAB3AACAAAMTWFjaW50b3NoIEhEAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAzhRNMkgrAAAAB3bhGkh5ZGVuMjAwMk5vcm12ZXRlbnNrYXAucGRmAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAFtXMvOT2y3UERGIAAAAAAAAgAEAAAJIAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAdiaWJkZXNrAAAQAAgAAM4UMRIAAAARAAgAAM5PUJcAAAABABQAB3bhAAd23gAHXocABcGjAAISKQACAFVNYWNpbnRvc2ggSEQ6VXNlcnM6AHN2YXJ0ZmF4OgBEb2N1bWVudHM6AGxpYnJhcnk6AGJpYmRlc2s6AEh5ZGVuMjAwMk5vcm12ZXRlbnNrYXAucGRmAAAOADYAGgBIAHkAZABlAG4AMgAwADAAMgBOAG8AcgBtAHYAZQB0AGUAbgBzAGsAYQBwAC4AcABkAGYADwAaAAwATQBhAGMAaQBuAHQAbwBzAGgAIABIAEQAEgBDVXNlcnMvc3ZhcnRmYXgvRG9jdW1lbnRzL2xpYnJhcnkvYmliZGVzay9IeWRlbjIwMDJOb3JtdmV0ZW5za2FwLnBkZgAAEwABLwAAFQACAA///wAAgAbSGxwdHlokY2xhc3NuYW1lWCRjbGFzc2VzXU5TTXV0YWJsZURhdGGjHR8gVk5TRGF0YVhOU09iamVjdNIbHCIjXE5TRGljdGlvbmFyeaIiIF8QD05TS2V5ZWRBcmNoaXZlctEmJ1Ryb290gAEACAARABoAIwAtADIANwBAAEYATQBVAGAAZwBqAGwAbgBxAHMAdQB3AIQAjgDLANAA2AK4AroCvwLKAtMC4QLlAuwC9QL6AwcDCgMcAx8DJAAAAAAAAAIBAAAAAAAAACgAAAAAAAAAAAAAAAAAAAMm}

}

Key ideas.

This book argues for the establishment of a new science “norm science” and it motivates this both from theoretical and historical points of departure. Norm science concerns what people consider good and band, right and wrong in different situations and how that affects their tendencies to act in a certain way.

Hydén differentiates between different kinds of norms; legal, social, natural, technical.

Links here

Highlights (6%)

Claes Edlund menade att slutkapitlet har karaktären av en plädering som i en rättegång. Och det är klart, visst finns det mycket i boken som på- minner om scenariot för en rättegång. Boken är upplagd som en (rätts)process. Den börjar i kapitel 1 med ett yrkande på införande av en ny vetenskap, normvetenskapen, och fortsätter i kapitel 2 till och med 4 med den sakframställning som ligger till grund för yrkandet. I kapitel 5 och 6 läggs bevisning fram i de delar sakframställningen är stridig. Det sker genom vittnesförhör med företrädare för historien och med stöd av indicier från det normsystem som har varit föremål för den mest ingående elaboreringen över tid, rättssystemet. Slutligen övergår boken i sista kapitlet till en plädering för saken, normvetenskapen. p. 7

Normvetenskapen intresserar sig för vad människor anser vara bra eller dåligt, rätt eller fel i olika situationer och hur det påverkar deras benägenhet att handla på visst sätt. p. 15

Kan detta kombineras med ett ANT-intresse för aktörers ontologi? Kommer inte den ontologin före normen och är inte ontologin plus normen det som avgör handlande. Kmmer ontologin ifrån vilken materiell omgivning någon befinner sig i. p. 15

Det finns en risk att vetenskapen stannar, när den upptäcker lagbundenheter i mänskligt handlande, gör halt vid analysen av kontextuella faktorers betydelse i och med att dessa är lättare att identifiera och bestämma och därvid utelämnar det subjektiva p. 15

Normbegreppet kan uppfattas utifrån olika aspekter och den aspekt man lägger i begreppet tenderar att bestämma hur man definierar det. Så- ledes kan man uppfatta normen som ett uttryck för det normala eller accepterade beteendet. I detta perspektiv blir norm lika med måttstock, nå- got man mäter normaliteten med. Normen kan också förstås som en regel, som en handlingsanvisning. Normen har då en föreskrivande karaktär. Den är ett uttryck för hur aktörer bör handla. p. 15

Det blir annat om man specifikt är ute efter normer i förvandlingsprocesser. p. 15

Rationalitet är således systembundet. Ju entydigare systemet är konstruerat desto starkare normativitet följer på analyser av systemets relation till en viss empirisk verklighet. p. 17

Systemen ger således upphov till en slags villkorad normativitet. Givet att man vill åstadkomma något visst måste man beakta naturlagarna. Dessa genererar därmed handlingsanvisningar om hur man skall agera för att uppnå eller tillgodose ett visst mål eller värde. p. 17

Inom smartcities finns också en mängd av dessa normativa system. Vissa mer formella än andra. p. 17

Dessa naturvetenskapligt genererade, tekniska anvisningar uppvisar samma kännetecken som det rättsfilosoferna kallar för äkta rättssatser, dvs de är uppbyggda som konditonalsatser: Om vissa förutsättningar föreligger, så skall en viss effekt inträda. p. 17

Samma sak är tänkt att hända med tekniska system. Även om det i själva verket sällan föreligger så. p. 17

Kanske ska smart cities ses som ett försök att inrätta samma konditionalsatser som rättsstaten fast för de områden dir rätten inte når; de som ör för komplexa, för snabba, för små, för stora. p. 17

System som är mindre strukturerade ger upphov till mindre absolut bindande normativitet. p. 18

Här kan det hänvisas till normer men de kan tolkas mer öppet. p. 18

Som minst strukturerat och därmed minst normativt framstår det sociala systemet p. 18

Finns det ens? p. 18

Handlandet är subjektivt förmedlat även om det till dels är bestämt av sociala faktorer. Samhällsvetenskapen måste därför arbeta med kategorier och begrepp som förmår att förhålla sig till det subjektiva på en generell nivå. Det är här som normerna kommer in. Normbegreppet kan ses som den förmedlande länken mellan det faktiska och det önskvärda, mellan varat och börat eller, uttryckt i samhällsvetenskapliga termer, mellan aktör och system. p. 19

Dessa har att göra, dels med det handlande subjektets kunskap och därmed förmåga att handla, dels med möjligheterna överhuvudtaget att göra det man vill och har kunskap om. I sistnämnda hänseende handlar det om att fastslå de objektiva förutsättningarna och möjligheterna för en viss handling. p. 19

Fördelen med normbegreppet är att det har gränsytor, samröre, med i stort sett alla de subsystem med tillhörande vetenskaper som utvecklats genom den funktionsspecialisering som under de senaste seklerna skapat det materiella välstånd som välfärdsoch industrisamhället fört med sig. p. 20

Vad säger normvetenskapen om själva sfärandet? p. 20

Detta blir särskilt viktigt i den brytningstid vi lever och som kännetecknas av nya sätt att tillgodose mänskliga behov i takt med att informationssamhället tränger undan de praktiker och tankemönster som verkar bestämmande i industrisamhället. Normvetenskapen är i den meningen en vetenskap för det 21 århundradet. p. 20

Detta är ett väldigt förenklat sätt att se på vår tids förändringar, ändock kvarstår observationens giltighet. p. 20

Under de senaste drygt 100 åren har samhället i olika hänseenden dominerats av isärtagning. Denna isärtagning är en följd av tilltagande specialisering, såväl på ett mikrosom ett makroplan. p. 20

Varje era genomgår fyra faser: Etablering, tillväxt, mognad och nedgång. Under de två första faserna dominerar, menar han, en strategi av ihopsättning och uppbyggnad, medan under de två senare faserna isärtagning och nedmontering gäller p. 21

Här har vi alltså att göra med en tragisk kristeori. p. 21

Då den nu nått sin höjdpunkt och är på väg att ersättas av informationseran, innebär det att vi står på tröskeln till en övergång från isärtagning till ihopsättning. p. 21

Detta är långt ifrån givet. Isärtagningen, dvs den funktionella differentieringen, byggde i sig på en sammanhängande totalitet kallad kapitalismen. Det rör sig alltså om att en isärtagning eller specialisering på en nivå bara är möjlig genomen sammanslagning på en mer grundläggande nivå, precis som internets diversitet bara kan garanteras genom gemensamma protokoll som möjliggör obehindrad kommunikation. Se också Delandas resonemang om intern och extern homogenitet. p. 21

Den funktionella differentieringens frågeställningar ersätts då av frågeställningarna om funktionell koordination. p. 22

Vad säger Luhmann om detta? Är det en del av Luhmanns kristeori? p. 22

De aktörer som tar isär är administratörer och profitörer med enda målet att ta isär (detaljmänniskor), medan de som sätter ihop är uppfinnare, entreprenörer och innovatörer (helhetsmänniskor). p. 22

Här var det verkligen tal om metodologisk individualism. Kan man inte tönka sig att en ihopsättande människa på en systemisk nivå är en del av en isärtagande process? p. 22

Sociologin, skriver Ulrich Beck, ”behöver ett stycke konst, den måste bli lekfull för att kunna befria sig från sina egna tankeblockeringar”?14 Han ställer sig också – i polemik mot Niklas Luhmann och dennes dikotomisering av världen i sant/falskt, lagligt/olagligt, etc – frågan: ”Vore det inte på tiden att bryta mot detta stora sociologiska förenklingstabu och exempelvis frå- ga efter kod-synteser och sedan undersöka var dessa prövas redan i dag och hur? Är kombinationen av konst och vetenskap, av teknik och ekologi, av ekonomi och politik med något tredje, obekant, något ännu oupptäckt verkligen utesluten,…”. p. 22

Frågar han sig här efter kombinationer av dessa sfärer eller om dess upplösning? p. 22

En sådan vetenskap kräver två saker. Det ena är att man arbetar med problem som från början inte är vetenskapligt definierade och därmed faller in i en eller flera etablerade vetenskapliga traditioners/discipliners (reduktionistiska) teoriram. Framtiden är teorilös och måste först skapas innan vi kan ge teoretiska förklaringar. p. 23

en ny 1000- årig epok, som vi kan kalla för cyberepoken. p. 26

Se t ex Durkheim 1982, Luhmann 1989 och Teubner 1988. Teubner är inspirerad av Humberto R. Maturana och andras teorier om självorganisering eller autopoiesis. Se t ex Zeleny 1981. När man vill se sambanden mellan olika delar i ”samhällskroppen” och vad som håller dessa samman, kan det vara ändamålsenligt att se samhället som en organism, men inte som här när vi vill belysa förändringsprocesser, då ett samhällssystem ersätts av ett annat och vilka mekanismer som då gör sig gällande. p. 29

alla systems tendens till att växa sig över huvudet och så småningom rasa samman under sin egen tyngd. p. 33

Är det inte jst detta sammanfallande som gör att vi postumt definierar dem som epoker? p. 33

Vi får nya vinnare och förlorare i samhället, nya klassmönster helt enkelt. Nära till hands ligger då att förvänta sig att konflikten kommer att stå mellan de som har och de som inte har tillgång till information. Man kan dock tänka sig en rad andra konfliktlinjer, såsom mellan de som arbetar virtuellt och de som arbetar reellt. p. 41

Detta är exempel på väldigt förenklade konfliktlinjer som inte ser till informationsteknologins inbäddning i sociala sammanhang. Att ha tillgång till information är inte så användbart om en inte har resurser att bruka den nya kunskapen med. Att däremot stå innanför eller utanför vissa resursstarka nätverk är en konfliktlinje som visserligen inte är helt ny men som tar sig nya uttryck idag. p. 41

Habermas pekat på, skulle m a o i informationssamhället ”skalas upp” ytterligare och anta formen av en konflikt mellan ett opersonligt nät som inte går att få grepp på och ett jag som genom bristen på interaktion med andra blir allt mer isolerat och osäkert i sin identitet. p. 41

Det övergripande teoretiska perspektiv som Castells utgår från är att samhällen organiseras kring mänskliga processer som struktureras av historiskt bestämda relationer av . p. 43

Den första delen av trilogin handlar om nätverkslogiken. Nätverket är öppna strukturer med förmåga att expandera utan gräns och integrera nya noder så länge dessa omfattar samma kommunikationskoder även i form av t ex värderingar och/eller resultatmål. p. 43

Vem som är ägare, vem som är producent, vem som ger order och vem som lyder blir samtidigt alltmer oklart i ett produktionssystem med skiftande geometri, grupparbete, nätverkssamarbete, utlokalisering och underleveranser. Kampen mellan olika kapitalister och diverse arbetarklasser inordnas i den mer grundläggande motsatsen mellan kapitalflödenas rena logik och den mänskliga erfarenhetens kulturella värden, menar Castells. p. 43

Väldigt '99! p. 43

Ett annat nyckelbegrepp för Castells är flödesrummet. Nätverkssamhället bygger på en ny rumslig form, flödesrummet. Detta definierar Castells som ”den materiella organisationen av tidsdelande sociala praktiker som verkar genom flöden. p. 44

Min hypotes, skriver Castells, är att flödesrummet består av mikronätverk som projicerar sina intressen på funktionella makronätverk via hela det globala komplexet av interaktioner i flödesrummet. p. 44

I vad avser nationalstaten argumenterar Castells för att den kommer att överleva men inte dess suveränitet. Nationalstaterna kommer att gå samman till multilaterala nätverk i en skiftande geometri av ansvar, allianser och åtaganden. p. 45

För mitt eget bidrag om normvetenskap gäller samma förutsättningar. Det innebär att det ofrånkomligen finns ett visst mått av spekulation i det som förs fram. Men jag ser det som samhällsvetenskapens uppgift att bidra till att producera bilder av framtiden för att vi skall kunna orientera oss i samtiden. p. 46

Fortfarande uppenbarligen med övergångssamhället för ögonen men ändå med ett perspektiv som sträcker sig bortom horisonten, hävdar Beck, att ”(i)ndustriepokens politiska konstellation blir apolitisk, medan det som var opolitiskt i industrialismen blir politiskt”. p. 48

Sociala kontrakt och relationer är nyckelord för denna världsbild, vilka dominerar över ekonomi och tillväxt. p. 50

Den nya tekniken har effekter inte bara på industriproduktionen utan också på jordbruksproduktionen. IT gör det för första gången möjligt att på allvar ägna sig åt bioteknik. På så sätt förändras förutsättningarna för livsmedelsproduktion radikalt. Biotekniken i kombination med genteknikens utveckling kommer också att förändra sjukvården i grunden. Den storskaliga på fabriksmodellen organiserade sjukvården kommer sannolikt att ersättas med större inslag av egenvård och mindre sjukvårdsenheter i privat regi. p. 50

Nyckelordet för vetenskapen måste istället vara lyhördhet för de värdemässiga förändringar som än så länge ligger dolda eller är i vardande i den utveckling vi bevittnar. Då är vi framme vid behovet av en normvetenskap. p. 56

Att uppfatta samhällsutvecklingen i termer av normer och normativa förskjutningar blir särskilt viktigt då samhället byter sociala och kulturella koder. Det är dessa som bildar den sammanhållande ramen för förståelsen av vad som kännetecknar det nya samhället. p. 56

Är det verkligen värderingarna som föregår handlandet då? Och är det nödvändigt så att värderingar har möjlighet att komma fram (fullt ut) i handlingar? Inom rättsväsendet kan det möjligen vara så eftersom det är en konstruktion bestående av text, men den materiella världen fungerar inte så. p. 56

Idag välkomnas Amerikas president vid EU:s toppmöte i Göteborg närmast som en hjälte och i vart fall en hedersgäst p. 57

Det gjorde han väl knappast av alla? p. 57

Ewerman framhåller också att det som tekniken hittills löst är relationen mellan människa och maskin, gränssnittet mot användaren, interface. Vi har också nöjaktigt löst kopplingen mellan två maskiner, den materiella integrationen, internet. p. 57

Dessa är inte lösta utan är p. 57

Man måste skilja på norm som faktisk företeelse och som analysinstrument. Precis som pengar existerar i den dubbla egenskapen av att vara både en fakticitet, ett betalningsmedel som används i samhället och en parameter för att mäta ekonomiska förlopp och transaktioner, så har normer den dubbla rollen att vara något existerande samtidigt som begreppet kan användas för att värdera och förstå mänskliga handlingar i olika sammanhang. Svaret på frågan om vad normer är för något blir i ett första skede beroende av om vi betraktar normen som en faktisk företeelse eller som ett analysinstrument. Som faktiskt existerande kan normer vara deskriptiva eller preskriptiva, dvs beskrivande eller föreskrivande. I sistnämnda hänseende är normer något som styr och påverkar vårt beteende. Normer innehåller då handlingsanvisningar och varierar med hänsyn till inom vilket system de uppträder. p. 59

Som analysinstrument sammanfattar normen information om vad som ligger bakom en viss handling eller hur ett visst normsystems uppbyggnad skall uppfattas. I detta perspektiv finns det anledning att skilja på normer ur ett kausalt respektive finalt perspektiv. Det handlar då om att i analysen antingen se till normens orsaker, vad som drivit fram normen, eller att se till vilka förväntade konsekvenser som normen får i sitt genomförande. I sistnämnda fall är förförståelsen att normen resultatorienterad. Normen bestäms av att ett visst förhållande framstår som önskvärt eller något som skall undvikas. p. 60

En norm består emellertid inte bara av värderingar och preferenser. Den innehåller också olika kognitiva element p. 60

Ett djurs beteende är en sak, medan människornas handlingar är något helt annat. Människornas handlingar karakteriseras av att vara meningsbärande, målbestämda, överskridande, osv.7 Det är i denna betydelse som normvetenskapen kan betecknas som en handlingsteori. p. 62

Detta kan endast sägas gälla förmen viss typ av mänskligt handlande. Psykologisk forskning har till och med visat att människan ofta handlar affektivt i ett första skede och först i efterhand så skapar hjärnan en rationell motivering för handlandet som sedan Jaget accepterar som den ursprungliga orsaken. p. 62

Människan är också ensam om att kunna reflektera över sina egna tankar. Detta ger henne ett självmedvetande, vilket är en förutsättning för den fria viljan. p. 62

Men ett bedrägligt sådant? p. 62

Durkheim talar om dualismen i den mänskliga naturen och menar att denna korresponderar till den dubbla existensen vi har som människor, dels som biologiska varelser rotade i vår organism och dels som sociala varelser tillhörande ett samhälle.12 Durkheim framhåller också att det kan uppstå spänningar och motsättningar mellan de två aspekterna av mänskligt liv. p. 63

Tillit kan betraktas som sociala rutiner, som ligger bakom vardagliga handlingar och interaktionen mellan människor.17 Det är härigenom som, skriver Misztal, ”den kollektiva ordningens förutsägbarhet, tydlighet och tillförlitlighet upprätthålls, medan en uppfattning om den som komplex och osäker begränsas”. p. 64

Hur mycket komplexitet kan ett samhälle social och psykiskt (affektivt) ta på sig? p. 64

Tillit som habitus är således den mekanism som säkrar den sociala ordningens stabilitet. p. 64

Tillit tillåter komprimering av sociala fakta. Den tillåter reducering av komplexitet och svarta lådor. Tilliten är nödvändig för att den samhällige människan inte skall överrumplas av komplexitet men kan också konfigureras och omkonfigureras på en mängd olika sätt. p. 64

Vanorna rutiniserar vardagslivet. Ryktet värderar den tillförlitlighet som kan tillskrivas grupper eller kategorier av människor. Den bidrar därmed till att klassificera våra erfarenheter på ett sätt som gör världen begriplig för oss och som underlättar interaktionen och kommunikationen mellan människor. Minnet innebär p. 64

att det förgångna konstrueras och förs vidare i nuet, så att det sociala livet inte framstår som fragmentariskt och kaotiskt. p. 65

Dels ger kulturen meningssammanhang och dels tillhandahåller den normer för socialt handlande. p. 65

Ordet kultur kommer från det latinska ordet , som betyder odla, vårda, dyrka. p. 66

Ann Swidler betonar i en numera klassisk artikel att kulturen inte styr beteende genom att tillhandahålla ultimativa värden som individerna orienterar sitt handlande mot, utan att den skapar en repertoar innehållande vanor, stil, kompetenser m m med vars hjälp människor formar handlingsstrategier. p. 66

Kultur är, menar Swidler33 med hänvisning till Hannertz,34 inte ett enhetligt system som driver handlandet i en bestämd riktning, utan en slags verktygslåda ur vilken individerna väljer ut olika komponenter när de konstruerar sina handlingsalternativ. Kulturen som verktygslåda består av symboler, berättelser, ritualer och världsbilder, som folk använder i olika konfigurationer i syfte att lösa allehanda problem som kommer i deras väg. p. 66

Detta är precis detta som pb försökte bygga upp. En ny politisk (och estetisk) kultur. p. 66

”A self can arise only where there is a social process within which this self has had its initiation”, skriver George Herbert Mead. p. 67

Alla levande system har två parallella processvägar, en fysisk eller materiell och en logisk.40 I den materiella processen förädlas mineraler och andra naturresurser till material och energi och vidare till de fysiska varor människan efterfrågar för sin behovstillfredsställelse. I den logiska eller inre processen förädlas idéer och föreställningar till kunskaper och information och sedan vidare till logiska varor och tjänster. p. 67

Vad menas här med levande system (?) och ska detta förstås som a-historiskt? Knappast kan det sägas att produktion av "varor och tjänster" är en del av varje socialt system! p. 67

Misslyckas kulturen att ge människorna tolkningsschema så uppstår vilsenhet och meningslöshet. Detta leder i sin tur till legitimitetsstörningar i samhället. Fungerar inte den sociala integrationen i samhället uppstår anomi, dvs. ett tillstånd av normlöshet och främlingskap för individen. p. 68

Alfred Schutz talar om att kriser uppstår när ”thinking-as-usual” och beprövade recept för handling inte längre stämmer. p. 68

På samma sätt som livsvärlden konstitueras av samhälle, kultur och personlighet kan den samhällsgemenskap som systemen är uppbyggda av sä- gas bestå av systemlogik, profession och roll. p. 69

Ett system är som ett spel. Det konstitueras av vissa konstruktiva normer inom vilka beteendet äger rum. Dessa normer är stabila och formella till sin karaktär. Vi kan jämföra det med spelregler som beskriver vad som är tillåtna handlingar och vilka kriterier på framgång som gäller inom systemet/spelet. p. 69

Dock kan dessa systemmormer aldrig fullt ut kontrollera, fånga och redogöra för beteendet inom system som endast med stor svårighet och med ett snårigt nätverk av kopplingar till de formella normerna kan styras någorlunda i riktningen som de formella normerna föreskriver. Detta är som tidigare påpekat även fallet i datorn, bara att den är en av de mest kontrollerade miljöerna som människan kan skapa. Förhållandet normer/formella regler och rum/materialitet är därför något som arbetas fram. Kroppen utan organ med andra ord. p. 69

Normer som utvecklas ur spelets/systemets idé är vad Elster kallar för -orienterade, dvs. de är materiellt ändamålsbestämda, till skillnad från livsvärldens sociala normer som är ett självändamål. p. 70

Systembundna normer är framtidsinriktade och konditionala till sin karaktär. Då vissa omständigheter föreligger, så förväntas det utlösa en viss handling. p. 70

Det konditionala elementet är kognitivt till sin karaktär. Det innebär att normen aktiveras när vissa faktiska förhållanden identifieras av aktören. Normens tillämpning är således beroende av ett moment av kunskap rörande bestämda faktiska förhållandens ändamålsenliga betydelse inom ramen för systemets logik. p. 70

Normen kan vara internaliserad och framträda som en naturlig del av det sätt som livet är organiserat på. p. 70

Jag ser det som att kunskap om de inom systemet etablerade normerna utvecklas genom bildandet av särskilda professioner som blir experter på att spela spelet, dvs att fullgöra de funktioner som följer av spelet/systemet. p. 70

Berger-Luckmann framhåller att den sekundära socialisationens subsystem är uttryck för begränsade verkligheter i motsats till den totala livsvärld ( ) som förvärvas genom den primära socialisationen. p. 72

Utgångspunkten för Habermas är att samhället består av ”systematiskt stabiliserade komplex av handlingssystem knutna till socialt integrerade grupper”. p. 74

System, profession och roll knyts därmed hårdare samman, medan livsvärldens utveckling tvärtemot tar sig uttryck i en separation av samhälle, kultur och personlighet. Man kan uttrycka det som att systemintegrationen stärks medan den sociala integrationen löses upp. p. 74

Swidler skiljer på instabila ( ) och stabila kulturella situationer och hon menar att vi behöver olika modeller för att förstå dessa olika situationer. p. 75

Normativiteten uttrycks därför inte explicit som en böra sats utan den utgår från en kunskapssats om hur verkligheten ter sig vid en viss handlingstidpunkt sett ur ett systemperspektiv. Denna insikt leder då till slutsatser i normativt hänseende om hur man bör handla. p. 79

Om normativitet definieras som hur man bör handla så kan man definitivt säga att tekniken är delaktig i att skapa ett sådant bör utifrån en viss kunskapsbas. p. 79

kausala förhållanden inom dessa system samma karaktär som ömsesidigt överenskomna normer. Ömsesidigheten i dessa fall kan möjligen sägas vara fingerad genom acceptansen av själva de system som byggts upp för den mänskliga behovstillfredsställelsen.79 Det visar sig bl a i att det är när acceptansen brister som systemen förlorar sin legitimitet och därmed sin normativa kraft. p. 80

För att en norm skall föreligga krävs med detta synsätt att det finns en normsändare och en mottagare. I samband med systemnormer finns dock ingen uttalad normsändare, eftersom normerna ligger inbäddade i de strukturer som följer av systemkonstruktionen. Det handlar inte om att följa order från en normsändare utan bygger på en uttydning av spelets idé tillämpat på den särskilda situation som föreligger. p. 80

Talcott Parsons definierade en norm enligt följande:7 A norm is a verbal description of a concrete course of action, …regarded as desirable, combined with an injunction to make certain future actions conform to this course. An instance of a norm is the statement – “Soldiers should obey the orders of their commanding officers”. p. 96

George Homans består med en variant på samma tema när han definierar en norm enligt följande:9 A norm is a statement made by members of a group, not necessarily by all of them, that its members ought to behave a certain way in certain circumstances. The members who make the statement find it rewarding that their own actual behaviour and that of the others should conform to some degree to the ideal behaviour described by the norm. p. 96

Emile Durkheim skiljer på två typer av normer, moraliska och tekniska regler.15 När man bryter mot en teknisk norm så följer skadan automatiskt som en analytisk konsekvens av regelbrottet, menar Durkheim. Han nämner som exempel att om jag utsätter mig för smittorisk, vilket jag enligt en norm inte skall göra, så är sannolikheten hög för att jag blir sjuk. p. 97

Durkheim kallar sådana konsekvenser som är knutna till handlingar genom konstgjorda eller skapade förbindelseled för sanktioner p. 98

Inte minst har språket en betydelse. Habermas menar att språket fungerar som en transformator från individernas mångfasetterade subjektiva uppfattningar, värderingar och känslor, å ena sidan, till normerna som uppträ- der med krav på sig att vara generella, å andra sidan. p. 100

Vad händer med de materiella begränsningarna och uppfattningen om vad ens är möjligt att ha en normativ ståndpunkt kring? p. 100

Samhället kan betraktas som ett nätverk av rollpar och av ömsesidiga förväntningar som styr dessa relationer. p. 100

En institution består i sin tur av en viss normuppsättning och därmed av roller som grupperar sig kring en viss uppgift eller funktion. Det sociala systemet är med detta synsätt liksom övriga system uppbyggt av rollpar och institutioner. p. 100

Beskriver inte detta ett väldigt statiskt samhälle? Rollernas stabilitet är det som måste förklaras. Beteende kan inte förklaras av att det finns roller. De måste hela tiden reproduceras. p. 100

Den generella process varigenom en individ växer in i ett socialt system och lär sig spela olika roller och iaktta normer, kallas i sociologin för socialisering. p. 100

På detta sätt kan sociologin frigöra sig från moralfilosofins begreppsapparat och inta ett empiriskt förhållningssätt till moraliska reglers vara eller icke vara. p. 101

Robert Axelrod definierar en norm på ett likartat sätt, nämligen som något som existerar i ett givet socialt sammanhang i den mån individer tenderar att agera på ett särskilt sätt och där de individer som inte agerar på detta sätt som regel blir bestraffade. p. 101

Detta förutsätter att handlingen ens är möjlig att utföra. Är normer regleringen av möjliga handlingsutrymmen? Här blir det intressant att å ena sidan kritisera normteorin för att inte betrakta den ontologiska nivån och å andra sidan kritisera ett teknologiskt perspektiv för att inte ta i beaktning hur teknologin lämnar utrymme för att socio-tekniska situationer också styrs av normer inom handlingsutrymmet som teknologin tillåter. p. 101

Coleman hävdar med stöd av tillgänglig empirisk forskning att de personer som har makt i ett samhälle är de som med lägsta sannolikhet blir straffade samtidigt som de är den grupp som med högsta sannolikhet inte kommer att följa existerande normer. p. 106

Denna typ av situation kan överkommas genom normer och åtföljande sanktionssystem. Då åstadkommes samma effekt som genom tillskapandet av en formell organisation, nämligen att externaliteterna internaliseras hos aktörerna. p. 106

Normen gör att fördelarna med det kollektiva agerandet medvetandegörs och därmed skapas förutsättningar för att aktörerna accepterar den aktuella åtgärden. p. 106

Om man har en kognitiv förväntning, så väntar man sig en handling eller annat förhållande kommer att äga rum mot bakgrund av den insikt man har om berörda sakförhållanden av typen naturlagar, statistiska samband, m m. Om kognitiva förväntningar inte inträffar är det en god idé att ändra på förväntningen, dvs. att anpassa denna till verkligheten istället för tvärtom. Är det däremot en normativ förväntning som brister, kan det likväl finnas skäl att upprätthålla denna. För att skapa överensstämmelse mellan förväntning och verklighet i dessa fall brukar man snarare med hjälp av sanktioner och andra medel försöka få verkligheten att harmoniera med förväntningen. För Niklas Luhmann konstitueras hela rättssystem av dylika förväntningsstrukturer. p. 107

Merparten av forskningen om sociala dilemman har ägt rum i experimentella spelsituationer i vilka individer har fått välja mellan väldefinierade alternativ. I verkligheten föreligger inte alltid dessa förutsättningar. På senare tid har därför intresset ökat för att genomföra studier av verkliga situationer som uppvisar drag av sociala dilemman. Många miljöproblem är av denna karaktär. Som exempel kan hänvisas till hur många som väljer bilen istället för kollektiva färdmedel, något som baseras på upplevd bekvämlighet och tidsbesparing. Särskilt vanlig blir analyser av sociala dilemman i de fall dessa handlar om resursproblem. Fiskare som maximerar sin fångst trots föreliggande risk av att hela fiskbeståndet försvinner, är en typ av fall som kan analyseras. Man kan jämföra dessa fall med luftföroreningar som uppstår genom biltrafiken. Eftersom vars och ens bidrag till den samlade miljöförstöringen är så liten att den upplevs som försumbar, framstår det inte för den enskilde individen som lönt att avstå från den egna bilen. Detta trots att alla får sämre luftmiljö på grund av bilåkandet. En annan typ av socialt dilemma hänger samman med kollektiva varor, till vilka gruppmedlemmar har fri tillgång oavsett om de bidrar till upprätthållandet av densamma eller inte. Det finns alltid en risk för överutnyttjande av den gemensamma resursen i dessa lägen. I sådana situationer uppstår ett intresse av samarbete av olika slag eller gemensam avsättning av ekonomiska medel genom skatter eller avgifter. p. 109

Hur hanterar smart cities sociala dilemman? Genom att påföra individuella kostnader genom adaptiva marknader? (smart grid). Genom att synliggöra det kollektiva resultatet och på så sätt vädja till normer? Genom att omöjliggöra oönskade beteenden? p. 109

Inom sociologin finns enligt sociologiskt lexikon en glidande övergång mellan tre huvudsakliga normtyper.53 Konstruktiva normer fastställer hur interaktionen förväntas äga rum, som fotbollsregler, grammatikaliska språ- kregler eller reglering av marknadsbeteende. Kompetensnormer anger vem eller vilka som skall eller bör fatta beslut, utföra bestämda handlingar eller ta ansvar för resultatet. Dessa anses vara en viktig del av de sociala rollerna. p. 109

Handlingsnormer är den tredje kategorin. De föreskriver hur människor skall eller bör handla. Dessa kan i sin tur delas in efter om de är resultatorienterade eller inte. p. 110

Alla tre normaliseringsprocesserna har enligt Therborn som funktion att reducera ovissheten i det sociala livet och därmed att bidra till social ordning, i betydelsen förutsägbarhet. p. 110

Smart cities frångår normer för att istället reducera osäkerhet genom att omöjliggöra vissa beteenden. Teknologisk tillit. Tänk exempelvis på hur polisen blockerar mobilsignaler istället för att straffa dem som filmar. p. 110

Ullmann-Margalit talar om att en av de funktioner hon tillskriver normer är att lösa återkommande koordinationsproblem. Hon ser detta som en särskild kategori av normer som hon kallar koordinationsnormer.59 Ullmann-Margalit urskiljer två typer av koordinationsnormer, dels sådana som representerar accepterade lösningar på etablerade problem, konventioner, och dels sådana som avser nya koordinationsproblem som därför måste genom dekret introduceras i samhället. p. 111

Är det som den här typen av normer som smart cities ska förstås? p. 111

den skillnad han gjorde mellan moraliska regler och tekniska regler. I fråga om moraliska regler är sanktionen inte en automatisk följd av handlingen utan något syntetiskt. Sanktionen måste skapas och s a s föras in utifrån. Detta till skillnad från tekniska normer där sanktionen är en naturlig del av själva normen. Om man bryter mot en teknisk norm så inträder sanktionen spontant som en följd av själva normbrottet. p. 114

Det politiska systemet följer egna normer, det ekonomiska systemet har liksom det sociala systemet sina normer och de naturgivna systemen, de levnadsförutsättningar som naturen tillhandahåller, är underkastat sina lagbundenheter. p. 114

Ska teknologi förstås som metabolism av denna naturens lagbundenhet för att få den att anpassa sig till normativa handlingssystem. p. 114

Rättssystemets normunderlag produceras inte inom rätten själv utan inom ramen för övriga subsystem i samhället eller på grund av motsättningar mellan dessa. p. 114

Det politiska systemets egna normer är därför speciella som socialt handlingssystem betraktat. De ger inga konkreta handlingsanvisningar. Tvärtom är det politiska systemet tillskapat på ett sådant sätt att man genom detta system skall kunna besluta om vad det är som skall ske. Det är istället så att det politiska systemets output i stor utsträckning är (skapade) normer. p. 116

Den norske rättssociologen Thomas Mathiesen har beskrivit ett motsvarande fenomen i samband med att han talar om olika idésystem. Mathiesen skiljer på överbyggande, utvecklande och upphävande idésystem.76 Det överbyggande idésystemet motsvaras av de strukturella normerna, medan de utvecklande och upphävande ligger inom det strategiska handlandets domäner. Skillnaden mellan det utvecklande och det upphävande är att det förstnämnda förstärker och utvecklar det överbyggande systemets normer för att göra detta än mer ändamålsenligt, medan det upphä- vande idésystemets normer utmanar och hotar att upphäva det överbyggande idésystemet. p. 123

Dessa normer fungerar som imperativer för var och en som har anledning att bearbeta materien eller utvinna energi eller vad det nu i övrigt handlar om i människans erövringar av naturen. Vi kallar dessa normer för tekniska normer. p. 125

Systemtillhörigheten innebär också i och för sig handlingsanvisningar för människan vilka är bestämda av kraven på systemets överlevnad. Vi kan kalla dessa normer för ekologiska normer. Dessa är dock inte så tydliga för individerna utan de överflyglas av de tekniska normerna som är det för människans handlande närmast till hands liggande. p. 125

Man kan också vända på det och säga att de olika systemen påverkar och bestämmer individernas handlande i större eller mindre grad. Vissa av systemen ställer större krav på anpassning än andra. Systemen borde här komma i omvänd ordning, dvs. med det naturliga systemet först och därefter det ekonomiska och så vidare. Detta med tanke på det vi just sagt om att utrymmet för individuella preferenser är minst i dessa system. Men riktigt så enkelt är det inte. För att systemen överhuvudtaget skall ha någon betydelse för den enskilde individens handlande måste det vara viktigt och relevant för honom eller henne och det måste vara synbart och möjligt att förstå och rätta sig efter, etc. p. 126

Man kan skilja på två aspekter av det naturliga systemets normer. Dels de tekniska normer som måste följas i samband med att människorna vill bemästra och utvinna fördelar ur naturen och dels de ekologiska normer som handlar om systemets egen fortlevnad. p. 126

Beaktandet av tekniska normer sker så att säga automatiskt i takt med att mänskligheten tillgodogör sig och lär sig bemästra naturen, medan de ekologiska normerna inte påkallar någon uppmärksamhet förrän problemen är så påtagliga att de får konsekvenser för mänskligt handlande med stöd av något annat handlingssystem. p. 126

Vi står med dessa teoretiska utgångspunkter inför en tid av samhällsomvandling som också kommer att ge upphov till rättsliga förändringar. Rättsutvecklingen är redan på väg att på nytt domineras av och utgå från pendelns extrem av frihetlighet och självreglering i informationssamhällets fas 1 för att under fas 2 i slutet gå mot rättslig reglering i form av spelregler och så småningom planerande och intervenerande regler. p. 266

För normernas del finns tre olika baser, vilja och värderingar (V), kunskap och kognition (K) samt system och möjligheter (SM) som binder ihop fakta och värderingar eller – för rättsnormernas del – rätt och samhälle. p. 268

Rätten aktualiseras alltid först då det underliggande normsystemet fallerat som regleringsform. I den meningen är rätten – med undantag av de intervenerande (rätts)normerna – alltid sekundär i förhållande till de underliggande normerna i samhället. p. 269

Kom ihåg att normen kan fallera på tre sätt: vilja, p. 269

Först styr normerna handlandet och därefter – om konflikt uppstår – aktualiseras rättsreglerna. p. 269

Rätten kommer in i bilden först om ”något går snett”, dvs de inblandade aktörerna inte själva lyckas lösa problemet/konflikten. p. 269

Inom smart cities så tar rätten ännu ett steg tillbaka. Om normer inte upprätthålls inträder en teknisk anordning, först när den visar sig obruklig uppstår en normkonflikt. p. 269

Den ståndpunkt jag förfäktar är att rättsregler inte är något annat än normer, dvs de skiljer sig inte från normer i största allmänhet, utan vissa normer har s a s upphöjts till rättsregelns status och därmed fått en viss förstärkning som norm. p. 270

Som ett exempel, leder normer/anvisningar om hur man ska t ex bygga broar som baserar sig på beräkningar inom hållfasthetsläran till hög efterlevnad, eftersom man annars riskerar att misslyckas i sitt uppsåt att bygga bron eller vad det nu handlar om. Emile Durkheim har i förlängningen av detta resonemang gjort distinktionen mellan moraliska normer, å ena sidan, och tekniska normer, å andra sidan. p. 271

Är skillnaden idag då att tekniska normer inbegriper hela sanhäkkskroppen eller har det alltid varit så? p. 271

Om man bryter mot en teknisk norm så inträder sanktionen spontant som en följd av själva normbrottet. p. 271

Dock omöjliggör tekniska normer ofta att de bryts mot, p. 271

Den omständigheten att vissa normer blir till rättsregler innebär för dessas del att de får en förstärkning. Om de inte fungerar spontant kan den förfördelade parten eller det allmänna framtvinga regelns upprätthållande. Åtminstone är det tanken. Sanktionen är därför skild från normen så att den kan göras gällande särskilt och fungera som ett påtryckningsmedel, när normen som sådan inte ger upphov till handling i enlighet med normens innehåll. p. 271

Den formaliseras och skall dessutom upprätthållas av en särskild profession, juristprofessionen, som vid oklarhet genom domaren gör anspråk på ensamrätt när det gäller uttydning av regelns innehåll. p. 271

Både spärrar och böter. p. 271

Något grovt kan man generalisera och hävda att ju större avståndet är mellan den faktiska normen i samhället och rättsregeln desto högre blir kontrollkostnaderna för regelns upprätthållande. p. 272

Detta gäller dock inte tekniska normer som genom sin aura av nödvändighet inte ökar kostnaden för kontroll så till vida att de inte kan brytas tekniskt. p. 272

Rättssociologin har i detta perspektiv genom normvetenskapen en potentiellt viktig funktion inom samhällsvetenskapen genom att tillhandahålla ett till stora delar outnyttjat analysredskap för förståelsen av mänskligt beteende inom ramen för en samhällelig gemenskap, normerna och de normativa strukturerna. p. 273

För samhällsvetaren visar rätten däremot, enligt Tuori, sitt andra ansikte, för honom eller henne består rätten i första hand av särskilda samhälleliga praktiker. p. 273

Normen som analytisk nivå har flera fördelar. För det första förenar normen i sig såväl kognitiva som moraliska element. Det innebär att man får möjligheten att på ett kollektivt plan väga in de handlande subjektens, människornas, motiv till sitt handlande. Detta är annars bara möjligt inom ramen för mikroinriktade, socialpsykologiskt baserade studier av hur människor uppträder i olika situationer. Inom sociologin finns studier av opinioner eller människors attityder till saker och ting, men ingen av dessa faktorer säger egentligen något om vilka motiv som ligger bakom handlingar på ett mesoeller makroplan. p. 274

Samma sak borde gälla för de ekologiska normer som också följer av naturvetenskapligt bestämda lagbundenheter av typ fotosyntesen och termodynamikens olika huvudsatser. Men här uppträder inte samma obönhörliga lydnad trots att sanktionen är en del av normen. Problemet är att dessa sanktioner ofta kommer på sikt och därför är svårare att identifiera. Ett brott mot normen framkallar inte omedelbart en sanktion. p. 275

De tekniska normerna har således ett övertag på de ekologiska. De ekonomiska normerna bestämmer i sin tur mycket av användningen av de tekniska normerna. De ekonomiska normerna vilar på strategiska ställningstaganden till vad som är framgångsrikt på marknaden. Detta skänker också det ekonomiska systemet en hög grad av ändamålsbestämning. p. 276

Det socio-kulturella systemets ännu större öppenhet gör att det är svagare och får ge vika för de mer pregnanta normer som hör till de ekonomiska eller tekniska systemen. Detta är naturligtvis enbart ett problem när de olika normsystemen kolliderar i mänsklig praxis, dvs när de berör samma problemområde, såsom när Banverket skall dra järnvägen rakt igenom Hallandsåsen eller ett företag skall tillverka en farlig produkt med utsläpp till mark och vatten, etc. I dessa fall får de ekologiska och socio-kulturella normerna ge vika. Det beror också på att sanktionerna är otydliga. Det socio-kulturella systemets främsta sanktion är uteslutning ur den sociala gemenskapen eller andra mer eller mindre stigmatiserande sanktioner p. 277

Rättssociologin tillhandahåller möjligheten av att fungera som en normvetenskap i den meningen att den intresserar sig för och studerar empiriskt förekomsten av och tyngden i moralisk argumentation i samhället. p. 277

Det innebär dock att normvetenskapen har ontopolitiken som korrelat. Detta I enlighet med latour's argumentation i AIME. p. 277

Styrkan i de socio-kulturella normerna bestäms således mer av kvaliteten och intensiteten än av kvantiteten hos den mängd människor som omfattar idéerna. p. 278

människor som lever i olika delar av världen, kan ”tillhöra” olika tidsmässiga utvecklingsstadier. p. 278

Detta visar dock att det inte rör sig om utvecklingsstadier utan om funktioner i ett världssystem. Informationsteknik förutsätter exempelvis gruvdrift i andra delar av världen. p. 278

Normmodellen bygger på att normen har tre förutsättningar, (V) vilja och värderingar, (K) kunskap och kognition samt (SM) system och möjligheter. p. 280

Ulrich Nitsch, för sin del har hävdat att människans val och livsstil påverkas av kunskaper, värderingar och de möjligheter situationen erbjuder.19 Dessa faktorer påverkas enligt Nitsch i sin tur av ett ramverk i form av institutionella faktorer som lagstiftning, ekonomiska styrmedel, marknaden, utbildning, m m. p. 280

Kunskapsvariabeln översätts av Nitsch operationellt till dikotomin vet/vet ej. Värderingarna blir bestämmande för preferenserna, vill/vill ej. Möjligheterna, slutligen, blir liktydigt med dikotomin, kan/kan ej. p. 280

När det t ex gäller böndernas benägenhet att ta till sig olika jordbruksmetoder, vilket är Nitsch exempel, spelar faktorer som ålder och hälsa in på den individuella nivån; pengar, storlek på jordbruket, klimat och jordens bördighet bland situationella faktorer samt kreditmöjligheter, politisk policy, regleringar och marknadssituation in bland institutionella faktorer. p. 280

Tekniken påverkar här både "vet ej" och "kan ej". p. 280

För det första, menar Illeris, har allt lärande ett färdighetseller betydelsemässigt innehåll. Tillägnelsen av detta innehåll sker främst genom en kognitiv process. För det andra är lärande också alltid en psykodynamisk process, dvs en process som omfattar psykisk energi förmedlad via känslor, attityder och motivationer som både kan fungera som drivkrafter och själva påverkas genom lärandet. För det tredje är lärande dessutom en social och i sista hand en samhällelig process. Illeris betonar, ”att de tre dimensionerna ingår på ett integrerat sätt i allt lärande och att de i praktiken inte förekommer som separata funktioner. Ur ett analytiskt perspektiv kan det däremot vara fruktbart att skilja dem åt för att få en tydligare och mer differentierad bild av lärandet, under förutsättning att man alltså är medveten om att de tre dimensionerna i praktiken är förenade”. p. 282

Det är med lärandet som med normbildning att det i sista hand handlar om processer som utgör en förmedling mellan människan som en biologiskt-genetiskt utvecklad varelse och de av människorna genom olika system för behovstillfredsställelse utvecklade samhällsstrukturerna. p. 282

Till de naturliga systemen hör, som nämnts, två typer av normer, dels de normer som har med människans exploatering av systemen att göra och dels de normer som har med bevarandet av systemet att göra, de ekologiska normerna. I dessa sammanhang blir kunskap en viktig komponent i normen. Utan kunskap kan normen inte effektueras och genomföras. p. 283

Den tredje förutsättningen för normen är de faktiska möjligheter som föreligger att realisera de önskade värden man har kunskap om och vill genomföra. Det handlar om de systemvillkor som de samhälleliga och naturliga systemen ställer upp. Det är en sak att kunskapen om systemen kan variera. Det är en individuell omständighet som inverkar. Men systemvillkoren handlar om de generella begränsningar som följer av de samhälleliga och naturliga systemen. p. 283

Andra naturlagar kan ligga så ”långtifrån” individen i såväl rum som tid att de av det skälet inte uppfattas som en restriktion vid normbildandet. Här skulle man kunna peka på vårt (normstyrda) förhållande till problemet med växthuseffekten. p. 284

Så kallade hyperobjekt. p. 284

Det blir vissa normer som tillåtes växa fram, medan andra inte får tillräcklig grogrund. För att en norm skall etableras måste viljekomponenten stå i överensstämmelse med de villkor som systemet ifråga tillhandahåller. John Heritage har med hänvisning till Talcott Parssons uttryckt detta på följande sätt: ”Through this process, Parsons proposed, social actors come to want to do what the institutionalized normative patterns require them to do”. p. 288

Det föreligger en del olika uppfattningar om vad en norm är för något. En norm kan ha samband med stabila förväntningar (Aubert), rutiniserade beteenden (Stjernquist), sanktioner och social kontroll (Axelrod respektive Coleman). Men normer kan också vara knutna till normativa kärnområden, där en gemensam kärna av värderingar bildar utgångspunkten för normbildningen. Detta är något som kännetecknar religiösa rättssystem. p. 291

Strategiskt normativt tänkande är således en (för rättsvetenskapen försummad) större eller mindre del av all rättsanvändning, vilket de tre mer eller mindre godtyckligt utvalda fallen ovan är exempel på. SNT saknar plats inom rättsvetenskapen. Det finns inga fast hållpunkter att hänga upp kunskapen på. I detta perspektiv utgör normvetenskapen ett komplement till rättspositivismen. p. 296

I normvetenskapliga termer skulle man i analogi härmed kunna tala om spelregelsparadoxen. Trots att ett nytt samhälle/spel växer fram så ser vi inte några nya spelregler. Det tar sin tid. Medan produktivitetsparadoxen beror på att det tar tid att utveckla ny kompetens, förändrad arbetsorganisation, utveckla nya insatsvaror m m, så kan spelregelsparadoxen hänföras till den mentala trögheten uppbackad av oviljan hos gamla makthavare att släppa ifrån sig spelplan för det nya spelets aktörer. p. 297

Detta är dock en mycket förenklad bild av teknologisk utveckling. Vad som utgör "det nya" blir klart först post-faktum. Istället karaktäriseras teknologisk utveckling av konflikter mellan flera olika strukturer. p. 297

Det är i detta läge som det normativa går över från regeltillämpning till strategiskt normativt tänkande. I och med att det inte finns några fix och färdiga spelregler som kan appliceras på den nya aktiviteten måste koordineringen av beteendet vila på egenintresset. För att kunna göra egenintresset till ett gemensamt, kollektivt, intresse krävs strategiskt normativt tänkande (SNT). p. 297

Hydéns huvudpoäng är dock inte i första hand en teori om teknisk utveckling i historiskt perspektiv utan om förhållandet mellan teknisk utveckling och normativ utveckling. p. 297

Resultatet av SNT kan vara en normativ design, i rättsliga eller utomrättsliga termer, av det område som skall påverkas. p. 297

När vi nu är på väg in i ett informationssamhälle tycks det som om marknadsplatsen i stor utsträckning organiseras så att den kan frigöra sig från behovet av rättsregler. I informationssamhället är vi på väg tillbaka till idén med den ursprungliga marknadsplatsen och dess karaktär av mötespunkt för alla köpare och alla säljare av en viss vara, låt vara inom det begränsade område som då gällde för marknaden i fråga. Genom den ökade kommunikationsförmågan i informationssamhället blir det möjligt att sammanföra alla säljare till en och samma marknadsplats för en speciell vara, bilar, kylskåp eller vad de nu må vara. Det blir således marknaden som splittras upp för olika varor och inte säljarna. Genom att sammanföra alla köpare och säljare av en viss vara till en och samma (virtuella) marknadsplats minskar transaktionskostnaderna och behovet av regler blir minimalt.47 p. 301

Behovet av SNT gör sig redan gällande under den storskaliga industrieran. Den belastning som detta samhälle kräver ifråga om rättslig reglering inte minst till följd av inter-systemkonflikter gör att tankar på självreglering växer fram som nödvändiga komplement till statlig reglering. Boaventura de Sousa Santos har i en metafor karakteriserat rättssystemet som en kamel som får mer och mer att bära på, den får allt svårare att gå och faller till sist ihop.54 I detta läge påkallas SNT för att avlasta kamelen och för att hitta alternativa vägar att påverka beteenden och inkludera externa effekter inom ramen för intra-systemregleringen. De intervenerande reglernas normativa ambivalens måste ersättas med andra arrangemang än rättsregler. p. 302

Här blir latour's "matter-of-concern" och "matter-of-fact" relevant. I detta scenario kommer politik att mer och mer handla om att skapa "issues" kring SNT-styrda självregleringar inom branscher. p. 302

För dessas räkning måste ytterligare påtryckningar vara verksamma. En så- dan faktor som lyfts fram och berörts ovan av spelteoretikern Robert Axelrod i en intressant simulering av brottsligt beteende är betydelsen av omgivningens fördömande av det brottsliga beteendet.59 Dvs det visade sig inte tillräckligt för att få en avskräckande effekt att de som bröt mot reglerna straffades. För att få en stabil nedgång av brottsligheten fordrades därutöver att omgivningen uttalade sitt sociala fördömande av handlingen. p. 305

I sitt socialfilosofiska huvudverk, Kritik av det dialektiska förnuftet, 1960, låter Jean-Paul Sartre bilkön illustrera vad han kallar för serialitet. En serie består i hans terminologi av människor som är i vägen för varandra. En serie är alltså motsatsen till en grupp. Det är i gruppen som sociala och moraliska normer kan förväntas uppstå och leva vidare. I bilkön önskar alla att de inte var där. Alla gör samma sak, men ingen har någon användning av de andra. I en grupp däremot, är alla beroende av de andra, de gör gemensamma ansträngningar, kompletterar varandra, löser uppgifter tillsammans, etc.61 p. 307

Detta kan vara en av förklaringarna till att det kan vara svårt att med moraliska eller andra normer påverka individernas trafikbeteende. Systemens imperativ fungerar som ”neutraliseringstekniker” i förhållande till livsvärldens normer. p. 307

Det som emellertid ur normvetenskaplig synvinkel framstår som det mest effektiva sättet är att arbeta med tekniken visavi trafiksystemet som sådant. Skall man med säkerhet få till stånd självreglerande åtgärder, måste man fysiskt bygga in hastighetsdämpande åtgärder i form av rondeller, gupp och avsmalnande vägpartier. p. 307

Här är vi inne på latour's delegering. p. 307

Problemet är att effekten är lokal och begränsad till platsen. Ett totalt system som skulle bygga på denna strategi kostar mycket pengar. p. 308

En rondell följer däremot en SNT strategi. Den gör det möjligt för trafiken att löpa på. Ingen behöver nödvändigtvis stanna. Man kan anpassa hastigheten till trafiken i rondellen och genom ögonkontakt smälta in i trafikrytmen, etc. Rondellen överlämnar således en del av genomförandet av själva regleringen till trafikanterna själva, medan trafikljusen är okänsliga för trafikflöden, även om det finns varianter med avkännare, väderleksförhållanden m m. p. 308

De invändningar som kan riktas mot dem avser den s k nyttotrafiken. Ambulanser, brandkåren, bussar m fl tillhör den kategori som möjligen kan vara kritiska. Men det blir en fråga om att ta ställning. De fysiska farthindren är så att säga utan pardon. p. 308

Vad händer med automatiska bilar här? Framförallt med normer kring att antingen använda sig av den automatiska fortskaffningen (och då den lagliga mjukvaran med inbyggd hastighetsgräns) eller göra en "override" med annan mjukvara eller manuell körning. Det viktiga kan här vara vad som är default. Frestelsen med informationsteknologin, som kan styra om genom sensorer och transductores, är att göra brukarna identifierbara och åtgärderna personliga. Övervakningen och dataloggningen måste först förstås utifrån dess spegelbild, dvs möjlighet till kostnadsfri anpassning i real-tid. p. 308

Den som är i behov av sin bil eller som av personliga skäl gärna vill köra bil, måste skärpa sig och avstå från alkohol i dessa fall.65 Man kan således mycket väl tänka sig att alkolåset på detta sätt bidrar till avhållsamhet och att den enskilde frivilligt inträder i rehabiliteringsprogram. Alkolåset kan således behöva kompletteras med normstödjande åtgärder för att få full effekt, men det är definitivt en innovation i ett SNT-perspektiv. p. 309

Vi har under den tid vi lever vant oss vid att kalla på lagstiftaren så fort ett samhällsproblem dykt upp. Detta har lett till den inflation i rättsregler som berörts i kapitel 5 och som vi upplevt inom vissa samhällsområden, framförallt i form av intervenerande regler. De intervenerande reglerna har inte varit särskilt framgångsrika i regleringshänseende något som i första hand kan tillskrivas deras relation till inter-systemkonflikter. Men även utan denna bakgrund, såsom på trafikområdet, stöter lagstiftningen på tillämpningspatrull. Om inte lagstiftningen harmonierar med underliggande normer så har den svårt att göra sig gällande utan stora kontrollkostnader. Och det säger sig självt att ju fler områden som så att säga dras in under regleringsambitionen, desto svårare blir det att hålla uppe kontrollen. Detta har lett till spontan utveckling av olika självreglerande alternativ, alltifrån etiska kommittéer till tekniska lösningar av olika slag, såsom inom trafikområdet och miljöområdet, om än mot bakgrund av olika bevekelsegrunder. p. 311

Den här tendensen att försöka lösa allt med lagstiftning är något som tillhör det gamla, storskaliga industrisamhällets politiska fas. Rätten är, som jag utvecklat i annat sammanhang, en form av standardiserad politik. p. 311

Låt oss sätta in hela problematiken i en normvetenskaplig kontext. Vi kan då konstatera att problemen med gentekniken är den osäkerhet som omger teknikens konsekvenser. p. 312

Genom den lagstiftning som införts har staten socialiserat och tagit på sig risken. Ett klartecken att sätta ut GMO eller marknadsfö- ra sådan produkt från jordbruksverket innebär att staten och det allmänna tagit på sig ansvaret för det som kan gå snett. p. 312

Ur ett SNT – perspektiv uppstår den paradoxala situationen att läget hade varit bättre utan statens ingripande genom lagstiftning. Om inte staten hade tagit på sig ansvaret genom lagstiftningen hade företagen och de som bedriver FoU inom området själva burit det fulla ansvaret. Detta hade satt press på var och en verksam inom området att inte ta några chanser. Den som skulle försöka ta ”genvägar” till framgång och därvid åstadkomma någon skada, skulle kunna avkrävas såväl civilrättsligt ansvar i form av skadestånd och straffrättsligt ansvar enligt miljöbalkens eller brottsbalkens regler. Därtill kommer den starkaste påföljden av alla. Utöver att vederbö- rande riskerar att skada hela branschen och därigenom utsättas för på- tryckningar skulle det egna företagets framtid vara satt på spel. p. 313

Problemet med det resonemang är dock att det förutsätter en bransch, dvs icke-distribuerad teknologi. Varken rätt eller självreglering kan reglera bioterrorismen. Vad återstår då förutom det totala kontrollsamhället? p. 313

förekomsten av en norm enbart kan identifieras med utgångspunkt från aktörernas handlingar. Det är genom att rekonstruera bevekelsegrunderna för aktörernas handlingar i normmodellens dimensioner och variabler som vi förmår att systematisera kunskap om förekomsten av vissa normer och hur dessa är uppbyggda. Om vi redan har kunskap om hur man brukar handla i vissa situationer, kan vi gå direkt på normen och analysera dess förutsättningar, för att undersöka vilka faktorer inom (V), (K) och (SM) som gör sig gällande och hur de förhåller sig till varandra. p. 314

Print/export